“Här plockar du inga svenska liljor”

Så sjöng han, vår husgud, Stefan Andersson. Sången handlar om striden om Nya Älvsborgs Fästning och den nynnade jag när jag åkte ut till fästningen med pojkarna, min syster och hennes barn en dag i slutet av sommaren.

En härlig dag var det. Även om mitt hjärta hoppade med jämna mellanrum, när mina söner rusade runt på fästningens murar och gjorde mig stressad. Samtidigt njöt jag. Det är vackert där ute och man känner historiens vingslag. Plus att mina föräldrar gifte sig i kyrkan där!

Ta en titt på bilderna!

Sol, sommar och trädgård

Tiden rusar. Man tror inte att det är sant. Vi flyttade in under en tid då pojkarna hade overall, men plötsligt gick man över till t-shirtar och sandaler. Nu har jag fått uppdaterat fotoalbumet lite. Att ta sig tid och fixa med bilder är lite svårt. Om vi hänger på väggarna och målar och renoverar?? Nej, jag har mest sytt…

Men vill man se lite bilder från vår trädgård, våra blommor och våra sommarpojkar, då är det bara att klicka sig in. Mer är på gång.

Familjedag i Lexby

Så blev det plötsligt sommar!

Våren har gått rekordfort. Vi har flyttat, renoverat lägenhet, sålt lägenhet, tömt lägenhet och inom kort sker överlåtelsen. Precis i detta nu städar vi ur den för fullt. Möblerna har kommit till huset och jag njuter av att sova i en säng och inte på en gummimadrass!

Vi har jobbat massor, men också försökt att vara lite lediga och ha kvalitetstid hela familjen. För ett par veckor sedan åkte vi därför till Lexby, där det var en familjedag. Det bjöds på kaninhoppning, får med lamm, hemvärnet, en riktig smed i smedja, fika till självkostnadspris och, viktigast av allt: Ponnyridning! Pojkarna fick för första gången sitta till häst och lyckan var total!

Titta här för lite bilder.

Bilder från renoveringen

Nu äntligen har jag lagt ut lite bilder från huset. Här kan man se något av det kaos vi har just nu, men också bilder på uppsatta tapeter och arbete som pågår.

Ibland känns det som om vi aldrig kommer något framåt alls, men så, vips, så rasslar det till. Just nu har vi farfar från Norrbotten här och hjälper oss. Det märks direkt när vi har lite extra arbetskraft!

Vardagsrummet är klart. Det blev otroligt snyggt och när sedan golvet blir slipat och behandlat kommer rummet att bli ändå vackrare. Om det nu är möjligt. Det finns en rymd i det vardagsrummet som är svindlande. Jag, som normalt inte är så förtjust i den svenska stilen, med ljusa träslag, vitt, vitt och vitt, nästan inga färger osv, jag känner att jag kommer att akta mig för ta i för mycket. Den där rymden och luften vill jag behålla. Det får inte bli för mycket färger och former, utan det skall finnas kvar någon sorts “andlighet” i rummet. Jag vill kunna träna yoga mot fönstret och bara andas. Det är det rummet helt perfekt för.

Vårt sovrum är nästan färdigtapetserat. Jag skall måla en garderob innan det sista görs, men det är snart gjort. Farfar och Henrik satte upp fondväggstapeten i lördags och det var nästan ett sisyfosarbete. Tapeten skulle mönsterpassas och det tog tid innan koden knäcktes. Det krävdes en uppåner-satt våd innan det klack till och saker och ting blev tydliga. Nu är tapeten uppe och den är rätt tuff, faktiskt.

Jag skrattar åt min titel “Inte bara vitt”. Nu är det inget som är bara vitt, men alla uppsatta tapeter går i ljust beige och vitt. Inget är omönstrat, men det är snällt. Oj, så snällt. Men å andra sidan är det inte fel heller. Och snart skall jag gå loss i pojkarnas rum. Där blir det INTE vitt.

Grattis Gustav!

Det är pinsamt! Lillebror blev ju två år i NOVEMBER! Och först nu kommer bilderna ut. Men han råkade ha födelsedag i samma veva som vi först förlorade en budgivning och sedan fick huset ändå. Kanske kan man då förstå att hemsidan inte prioriterades först.

I allafall – nu finns det bilder från vårt lilla familjekalas på Lekstugan. Det var smörgåsfika, följt av tårta och massor av godis till barnen. De lekte och stojade och hade jättekul. Vi vuxna var rätt trötta när det hela var över. Men trevligt hade vi!

Som grädde på moset kollades Gustavs höfter samma dag som han fyllde år. Han föddes ju med höftledsluxation, men nu ser man inga som helst spår av det. Han är helt frisk och kommer inte att följas upp något mer! Det var helt klart den bästa födesedagspresenten!

Vi leker med Anna och tjejerna

AnnieI måndags åkte Waldemar och jag (mamma) hem till  vännen Anna och hennes två döttrar, Annie och Vilma. Storebror Oskar var i skolan, till Walles besvikelse. Men han hade kul ändå! Han var lite trött efter att ha varit sjuk länge och på grund av medicinen gick humöret lite upp och ner, men vi var där i flera timmar och hade jätteroligt.

Med bara tre barn omkring oss istället för fem (Gustav var på dagis) hann Anna och jag till och med prata med varandra!

Jag hade med nya kameran och passade på att ta en del bilder. Annie har strålglans, det kan man lugnt säga! Bilderna finns naturligtvis i fotoalbumet.