Kategoriarkiv: Okategoriserade

Det där med att orka

En gång i tiden, för länge sedan (känns det som) hade jag hur mycket energi som helst. Jag sydde och sydde, gjöt betong och renoverade hemma. Jag jobbade och ägnade tid med min familj. Jag hade det gott och mysigt.

Sedan kom hösten, mörkret, förkylning på förkylning och en del ytterligare, som kom att påverka livet ganska ordentligt. Orken försvann, lusten att göra just något alls likaså och varje dag blev något av en kamp. Att orka arbeta, vara med sina barn och sin familj, att få hemmet att se presentabelt ut och att dessutom ha tid till sig själv – det gick bara inte.

skirt_topJag har sytt. Ryckt lite då och då, men att fotografera och presentera, det har helt fått ligga på is. Och sista tiden också sömnaden. Igår började jag småstäda lite i syrummet i allafall, för att inte behöva göra just det, när orken en dag är där igen.

Jag har massor av tankar och idéer, så det är inte inspirationen som tryter. Jag orkar bara inte. Nu ser jag fram emot fredagen den 20, då min familj och jag packar in oss i ett tåg och reser nästan 150 mil norröver, för att fira jul hos svärföräldrarna. Där hoppas jag att värsta hostan lugnar sig när jag får vila och att jag kommer att få pyssellust och ork igen.

Så god jul på er alla och nu ser vi fram emot solen!

Share

Som ett sommarbad

Att färga sitt eget garn i microvågsugnen är lätt, roligt och beroendeframkallande. Jag har skrivit om det på min familjehemsida, men inte egentligen här på sybloggen. Fick för mig att jag skulle renodla den till sömnad, men varför det?

I allafall, för den som är nyfiken – så här gör man lite kort:

  • Blötlägg ullgarnet (just den här färgen gäller bara för animaliska garner) med vatten och ättika.
  • Blanda till färgerna. Ta lite pulver, rör ut i ättika och tillsätt kokande vatten.
  • Sedan har jag lagt härvor på en plåt och penslat på färg med en ganska grov pensel. Gummihandskar är ett måste. Man kramar gärna in färgen också, så att den når in i garnets alla trådar.
  • När man är nöjd lägger man härvan i en ugnsfast form och kör in den i mikron. Jag har kört i 3 minuter, tagit ut, kollat och så in igen. Totalt mellan 9-12 minuter. Man vet att det är klart när överskottsvattnet är klart och utan färg.
  • Då har jag lagt upp härvorna på den nu rengjorda plåten för att kallna lite, innan jag sköljer ur dem (det kan komma lite överskottsfärg) och sedan centrifugerar dem i tvättpåse i tvättmaskinen. Sedan är det dags att torka och därefter – njuta av det underbara resultatet!

Nystanet ovan är färgat av olika blå, turkos och så gult, som jag har blandat lite hur som helst för att få lite olika gröna färger också. Effekten blir som ett hav och jag kan inte se mig mätt på det. Jag önskar dock att jag hållit tillbaka med det gula lite, men gillar det skarpt ändå.

Det ska bli en stor sjal, som jag stickar på tvären. Garnet kommer från Viola Schavon, som säljer ljuvliga ofärgade (och färgade) garner att leka med själv. Just det här garnet heter Bluefaced Leicester lace och är perfekt för sjalar. Det är mjukt och lättstickat och helt fantastiskt mot huden.

Share

Lusten tillbaka?

För några veckor sedan köpte jag lite sömnadsböcker (och en löparbok, men den hör ju inte riktigt hit). Som ni ser är det de japanska böckerna ”Drape, Drape” 1 & 2, samt Jenny Hellström Ruas’ bok ”Sy! Från hood till skjortklänning”.

Jag har sett resultat från böckerna bland annat här och här och blivit inspirerad. Kanske mest av de japanska böckerna, men det var något som drog med den svenska boken också.

När de sedan kom drabbades jag av en skum känsla. Fick jag verkligen sätta mig och rita av mönstrena hur som helst? Var inte tanken egentligen att jag bara skulle bli inspirerad och sedan rita om dem på egen hand? Jag har ändå gått en kurs i mönsterkonstruktion och faktiskt inte ritat av ett enda vuxenmönster sedan dess! Och hur skulle jag sedan märka mina kläder? Som ju inte är ritade av ExD??

Men så beslöt jag mig för att jag visst fick rita av. De japanska modellerna skulle jag ju aldrig kunna hitta på själv ändå! Jennys bok hade ju också en del mönster som jag inte skulle få ihop på egen hand: Byxorna ”Colette” exempelvis.

Men sen då, hur skulle jag göra med exempelvis trikåtopparna? Det är ju inget konstigt att sno ihop ett eget sånt mönster!

Då fick det räcka. Jag måste sluta vara så JÄVLA (faktiskt!) duktig. Så jag ritade av mönster som jag lätt hade kunnat rita själv. Kanske får jag ändå rita om dem när jag testat, det vet jag inte ännu. Men nån måtta på fröken Duktig får det vara. Kanske syr jag mindre nu därför att jag sätter upp gränser för mig själv? Som att jag måste rita varenda sak själv? Och då blir ju processen trög och långsam och då är det lätt gjort att sätta sig framför tvn istället.

Nej, det ska vara måtta med allt. Och jag har faktiskt sytt ur båda böckerna, men behöver fotografera resultatet. Fast jag bjuder på en bild av den enda mönsterdelen av modell nummer 4 ur Drape Drape 2. En modell som jag sett många sy och gilla, men jag är i ärlighetens namn lite tveksam. Men mer om det kommer!

Share

Jag skrev ett mail…

Jag springer en hel del. Då läser jag också en del, både böcker, tidningar och bloggar. I tidningen Runner’s World upptäckte jag Sofia Hedström, som är modejournalist och skriver för Elle. Dessutom är hon löpare och som sådan känd som marathonlöparen som alltid springer i klänning. Jag hittade hennes blogg på Elle-hemsidan och har lusläst den. Jag kunde inte låta bli, utan skrev henne ett mail om löpning i klänning.

Nu satt jag för en stund sedan och uppdaterade mig i bloggvärlden och vad hittar jag, om inte mitt mail publicerat på bloggen! Jag som trodde att hon bara inte orkat svara…

Om någon vill läsa finns det här: Sofia springer – Veckans brev. 

 

Share

Innehållet i lådorna växer

Sedan jul har jag sytt massor. Försökte räkna efter häromdagen och gav upp när jag kom till 26 grejer och visste att jag inte fått med allt. Nu gäller det att ta sig tid att dokumentera det som är värt att just dokumentera. Allt är ju faktiskt inte det!

Men jag tycker faktiskt att det är kul att kunna visa att trosförrådet växer. Det är inte ofta jag har köpetrosor på mig längre. Syr jag något annat i trikå, då passar jag på att sy ett par trosor också, om tråden i overlocken är rätt och jag har snygg vikresår. Läs mer

Share

Varning för erotik!!!

Kursens innehåll

• Vi skär och syr detaljer till:
• KJOL: olika sätt att montera dragkedjor, motveck, gångveck, flera varianter av linningar, hur man fodrar av en kjol med sprund
• SKJORTA/ BLUS: bluskrage, krage med löst kragstånd, flera olika ärmsprund, manschett, olika knäppkanter såsom fast och lös knäppslå samt dolda knäppkanter
• BYXOR: gylf till jeans, fodrad gylf, olika fickor fram och bak, linning, uppslag
• Eventuell övrig tid, kommer vi att titta på olika sätt att fålla ett plagg samt sy knapphål.
• Vissa detaljer sys i flera moment för att lättare kunna förstås vid senare användning.
• Sömnaden utförs på skolans hushålls- alt industrimaskiner.
• Vissa material, såsom mellanlägg, linningsband, fickpåse tyg, finns att köpa på skolan.

När jag läser den här texten får jag rysningar och det liksom pirrar i magen. Tänk om jag skulle kunna lära mig allt det där!!! Och det kan jag ju! För texten ovan kommer från kursen Detaljsömnad, som ges i vår under två helger vid Tillskärarakademin i Göteborg. Här har ni en som ska gå!!!

Vill man läsa mer kan man titta här!

Share