Högt och lågt
När man är som jag, som med hull och hår går in för saker och ting, är det lätt att gå vilse i all information. Just nu är huvudet fullt av rallylydnad och jag vill ta del av all information som finns, oavsett format. Jag läser böcker, kollar Youtube, går onlinekurser och dokumenterar så mycket som möjligt.
Men det är svårt att förhålla sig till allt man ser. I sociala medier läggs det upp filmer och bilder på hundar som är tapetserade med rosetter (vilket jag förstår, jag hade också velat dela en framgång!) och man ser filmer från tävlingar där hunden dansar fram som en dröm bredvid sin förare.
Men det är ju bara en pytteliten del av sanningen! För även den mest framdansande rosettbeklädda hund har dåliga dagar! Föraren, som på filmerna nästan inte behöver visa hunden vad den ska göra, har dagar eller moment där kommunikationen inte fungerar alls.
Som nybörjare drabbas vi av detta OAVBRUTET!
Jag filmar gärna mina träningspass. Inte alla, men många. Ofta slänger jag dem efteråt, för kvaliteten är så dålig, men ibland editerar jag filmen och lägger upp den på Youtube. Jag gör det främst för min egen skull, men tänker också att det kan vara nyttigt för andra – för jag är inte ensam i mitt arbete med att skapa ett ”ekipage” av Aske och mig! Och det är en lång och stundtals stökig resa.
Filmen är från i höstas och idag kan jag se saker som jag inte förstod då att jag gjorde fel.
I filmen ser jag att jag jobbar hårt på att höja Askes engagemang genom att leka med honom innan vi går in på planen. Min tanke är att leken ska skapa kontakt, men istället blir det så att Aske stressar upp sig och inte kan koncentrera sig på mig, när jag går ut på banan. Han vill bara leka mer!
Kanske hade uppvärmningen varit rätt om vi sedan gått ut på en agilitybana, men inte här. Så nu jobbar jag betydligt lugnare. Vår startrutin stressar inte upp honom alls, utan ger honom rutin och trygghet. Han vet att vi sen ska jobba och att följsamhet och kontakt är en viktig del i det. I alla fall är det mitt mål och efter att ha arbetat med den inställningen i ett par veckor tycket jag att vi utvecklas snabbare och går från klarhet till klarhet.
Det betyder dock inte alls att vi inte har några motgångar! Precis som i livet är det högt och lågt och ibland kommer jag hem och ångrar att vi har gett oss in på det här, för vi kommer säkert aldrig att genomföra en godkänd runda!
Men sen tränar vi igen någon dag senare och allt funkar!