Återigen har det gått ett nytt år och jag inser att jag inte postat många gånger alls. Frågan är om jag kanske borde lägga ner sidan?? Får fundera över det lite. 2013 – ett år som hade mycket i bagaget. En hel del bra, men också en del som inte var fullt så bra. Jag drabbades av skador i hamstrings och sedan diskbråck på det. Det innebar att jag fick ställa in mitt GöteborgsVarv, men jag försökte kompensera med Midnattsloppet några månader senare. Själva loppet gick inte särskilt bra, men kul var det! Pojkarna har varit underbara. De har gått in i en ny period, där de leker och gör…

Att få en kalasinbjudan när man är fyra respektive sex år, det är lika roligt varje gång. Nu var det kompisen C som skulle ha piratkalas och båda våra killar var bjudna. Ni som känner Waldemar vet att han går igång på saker och naturligtvis skulle inga detaljer förbises. Gustav däremot är lite mer cool när det gäller utklädningskläder. Lapp för ögat köptes i flera omgångar. Flera var för hårda, någon försvann och till slut hittade Henrik väldigt fula och läskiga ögonlappar, men de var lite mjuka, så de blev ändå bäst. Krok att ha på handen visade sig nästan vara en omöjlig figur, men så kom vi på att…

Vi har varit i Norrland och firat påsk i år igen. Precis som förra året hade vi kanonväder varenda dag! Det har varit helt magiskt att vistas ute i solen mest hela dagarna! Förra året var första gången som pojkarna ville åka snöskoter och det var nu ett stort nöje med en gång. Det blev några turer, ihop med snowraceråkning nerför backarna ute på Skatan. Här ser vi pojkarna vräka i sig farmors underbara pannkakor. Jag har fått det konstaterat många gånger att jag kan laga pannkakor, men farmor är bättre. Fast jag har inga problem att ta det. 🙂 Idag, när jag äntligen får ändan ur att posta detta…

Jösses. Ett år till har gått. Ett helt år i nya huset, för det är så det fortfarande känns. Här har vi lite blandade bilder från året som gått, taget med mobilkameran. Det har sprungits mycket, båda vad gäller barn och vuxna. Gustav sprang nästan ihjäl sig när vi senast var på Östra sjukhusets barnklinik, där de målat löpspår i en korridor. Hans ömma moder har sprungit över stock och sten och inte mindre än tre olika lopp. Känns roligt att vara vän med löpskorna igen. Även Henrik har sprungit en del under året och Waldemar hävdar stenhårt att han ska springa när han övertalar sin mamma att hänga med…