Genom en femårings ögon

Hur ser världen ut genom en femårings ögon? Det kan man ju inte veta. Men kanske får man ett hum, om man ger femåringen en kamera?

Waldemar tröttnade på gympan härom dagen, när han var iväg med dagis för att ha gymnastik. Då gav fröken Kristina honom kameran och han gick helt igång. Målmedveten som en “riktig” fotograf testade han att fotografera barnen från olika håll och vinklar. Han var inte still länge och det blev rätt många kort tagna.

Naturligtvis plockade vi fram vår första lilla digitalkamera, laddade och lämnade över. Han springer runt och fotograferar lite nu och då, ibland väldigt intensivt och målmedvetet, ibland inte fullt så. Men han tycker att det är kul och är noga med att kameran nu är hans.

Här är hans första försök. Jag har hållit mig från att göra annat med korten än att ljusa upp några stycken. I övrigt är de precis som han tog dem. Inte beskurna, inte redigerade.

Det blir säkert mer!