Lilla Göteborgsvarvet
Våra pojkar har debuterat i Lilla Göteborgsvarvet i år, 1300 meter långt. Gustav hamnade i startgruppen före sin storebror, så han lade iväg i full fart, medan storebror Waldemar gjorde uppvärmningen. Tyvärr kunde jag inte vänta på hans start, utan fick lägga iväg för att kunna ta emot lillebror i målområdet. Den ömme fadern var hemma och opererade på en bil och hann inte bli klar i tid, så jag fick flänga lite för att vara överallt på samma gång.
När jag väl kom till målområdet var jag övertygad om att jag hade fem minuter kvar innan Gustav skulle komma i sakta lunk, men ack, så fel jag hade. För plötsligt kommer han där, springer som i en bubbla med målmedvetna steg mot målet. Han hade sprungit hela varvet och jag är helt galet stolt. Vilken kille!
En stund senare kommer storebror. Han kör en annan stil. Han springer så fort han kan, tills han inte orkar längre. Då går han lite och pang, så drar han igång igen. Det gjorde att det bara skilde femton sekunder mellan bröderna.
De är roliga, pojkarna. Waldemar kör sin Golden retriever-stil och Gustav är som en spårhund, bara matar på. Och vid sidan står den överkänsliga modern och gråter.
Ja, nu blev det ett löparinlägg igen. Men bara för att det handlade om pojkarna. Min egen löpning har fått flytta till en egen blogg. Välkomna dit om någon vill titta.