Familjen

Kawasakis syndrom

Här ligger vår kille och sover. Han är sjuk och har feber. Vi trodde att han var förkyld.

Så fel man kan ha. Efter elva dagar med hög feber och två olika antibiotikabehandlingar, som inte gav någon effekt, blev vi remitterade (av underbare Barnläkarbilen-läkaren Jan Möller) till Östra sjukhusets barnakut. Vi lades in och snart fick vi reda på att det nog var Kawasakis syndrom. Om det kan man läsa mer här: http://en.wikipedia.org/wiki/Kawasaki_disease (Obs! På engelska!)

Han har varit sjuk nu sedan den 13 maj. Vi har gjort åtskilliga behandlingar, senast nu i tisdags, men vi vet ännu inte om vi är i mål. Fast vi närmar oss.

Vi är trötta, hela familjen. Det känns som att trampa vatten. Allt handlar om Waldemar, om hur han mår och det är ett evigt åkande fram och tillbaka till sjukhuset. Men vilket sjukhus! Och vilken personal! Det hade absolut kunnat vara värre.

Snart är allt som vanligt igen. Vi längtar dit. Snart.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.