Det blommar fortfarande

Härom dagen skrev jag att Waldemar och jag tog in daliornas knölar, efter att vi fått skrapa rutorna på bilen. Nu har det blivit varmare igen, så kanske hade vi lite bråttom. Å andra sidan vill jag inte vara för sent ute, det vore ju synd om knölarna frös.

Men i och med att vi klippte ner allt det gröna passade jag också på att ta in de sista blommorna och de har fått förgylla köksbordet nu i ett par dagar. Jag har lekt lite med bilden, så de ser mer rosaröda ut än vad de egentligen är.

Något annat som blommar är nävorna på framsidan. Nedan syns en liten fragil silkesnäva, som har letat sig fram bland flocknävans större blad. De där vackra linjerna i blomman är så fantastiska! Även om silkesnävan inte blir särskilt stor eller imponernade som växt (inte ännu i allafall), så är blomman så ljuvligt söt att jag bara inte kan motstå den. Och att den blommar nu, den 2 oktober, gör den bara ändå mer underbar. Och när man talar om underbar, vem  kan motstå den här pralinen??

Djupt koncentrerad vid datorn, med smutiga händer. Gustav i ett nötskal.