Firar 50!
Jodå, det gör jag! Igen! Inte 50 år, som i våras, utan 50 löppass på minst 20 minuter i lika många dagar. En sk runstreak.
För en del år sedan försökte jag springa lite varje dag, men svek redan efter åtta dagar. Det där att jag skulle behöva gå upp tidigare för att springa på morgonen, innan jag jobbade helg, det gick bara inte. Men så i samband med kursen i våras (se inlägg) gav jag mig sjutton på att jag skulle ro iland de 21 dagarna i en följd, som var uppgiften på kursen. De 21 dagarna blev hela 40 stycken, sen blev det semester och jag beslöt att det var okej att inte springa varje dag.
Men nu är jag igång igen. Det är helt otroligt vad enkelt det ändå är att få till en runda på 20 minuter varje dag. Och även om jag inte skuttar ur sängen på helgen, när jag sedan ska jobba, så är det så oerhört skönt när jag väl har kommit ut.
Jag kämpar vidare med min lågpulsträning. Den har stökat lite, för jag har inte fått de resultat jag velat. Jag har fått lära mig kropp att klara av att röra på sig inom det aktuella spannet, men sen har det ändå varit väldigt lätt för pulsen att gå upp, vid minsta lilla uppförslut. Har jag dessutom varit lite stressad, trött, mentalt ur form etc, så har det varit jättesvårt att hålla mig löpande inom spannet. Så för en dryg vecka sedan började jag bolla idéer med en tjej som jag mött via Instagram, som har testat MAF-träning tidigare. Hon tyckte absolut att jag skulle höja den högsta pulsen med fem eller tio slag. Så jag testar med det nu. Fokus ligger på att inte gå över 130 slag (dvs fem över mitt “gamla”), men att 135 är okej när jag springer uppför. Det har visat sig gå hur bra som helst, så jag undrar nu om jag gjort rätt eller om jag ska fortsätta. Nåväl.
Yogan däremot har fått stryka lite på foten. Dels för att dygnet har begränsat antal timmar, men främst också för att jag drog armen ur led igen för en tid sedan. Så nu vågar jag inte yoga på samma sätt, men närmar mig långsamt. Jag inser ju också att yoga och löpning är ett match made in heaven och att yoga för höfterna är himmelskt efter att ha sprungit en del. Så jag måste få till mer yoga, så är det bara.