Vintrig Gustav

Tiden går. Och den gör det fort. Jag går igenom gamla kort och hittar de här, tagna under vintern med nya kameran. Jag ser en kille som växer för varje dag. Han är kramig och mysig och går just nu målmedvetet in för att pussas. Med mamma. Enbart. För pappa sticks.

Han har börjat prata. “Tittawua” har fått konkurrens. Uppdatering kommer på citat-sidan.

På bilderna brottas lillebror med pappa på sängen och så är han ute, utanför huset. Snart är den här typen av foton ett minne blott. I allafall i den här omgivningen. För om en vecka har vi vårt hus!

Att se Gustav flytta in där skall bli kul. Där väntar otroliga mängder kvadratmeter för en kille som älskar att springa. För att inte tala om en egen trädgård. Storebror är förberedd på vad som kommer. Inte lika lätt att förbereda en tvååring på vad en flytt innebär. Men han lär bara gå rätt in.