Löpning

Springer igen

Fyra veckors eländig förkylning drabbades jag av, lagom till Blodomloppet. Det var bara att inse, inget lopp för mig. Men jag var med och peppade mina familjemedlemmar och hade kul ändå. Mor och bror sprang 5 km och var hyfsat nöjda båda. Mamma hade väldigt kul och det var det allra roligaste, eftersom det var hennes debut i tävlingssammanhang. Lycklig kunde hon konstatera att hon visst klarade att springa fem kilometer, trots att hon hävdat motsatsen under större delen av våren. Och nej, ingen var förvånad.

Min syster sprang milen, på imponerande 52 minuter och några ynka sekunder. Hon hamnade långt fram i startfältet och kunde inte hitta sin fart, utan höll i stort sett samma fart som de som sprang runt omkring. Jag fattar bara inte hur man kan det! Jo, när det går långsammare, men en mil i ett egentligen för snabbt tempo??? Jag har helt galet imponerad!

Själv har jag fått ställa skorna på hyllan i flera veckor, men nu har det blivit av att jag sprungit lite försiktigt. Första turen med lite gångpauser, men igår sprang jag nästan fyra utan att pausa. Inte fort och inte starkt, men ändå! Jag är nöjd och känner hopp inför framtiden. Snart Midnattsloppet! Hoppas på lite extra löp- och träningsfokus när vi åker till Norrland om en vecka.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.