Utökad maskinpark

I flera år har jag gått och funderat på att köpa mig en så kallad täcksömsmaskin, men det har inte blivit av. Jag har varit ganska nöjd med att fålla upp mina trikåtröjor med våffelsöm eller liknande och tänkt att jag ändå har klarat mig bra.

Men nu har jag ändå shoppat loss! Det började med att jag fick syn på en begagnad så kallad kombinationsmaskin, som är både over- och coverlock till ett bra pris. Men den var såld och för att göra en lång historia kort slutade det med att jag köpte mig en helt ny Janome CoverPro 2000CPX, den nyaste på marknaden. Den oerhört trevlige mannen som har Berninabutiken i Linnéstaden hade nämligen kvar maskinen till det gamla priset! Alla andra säljer den för nästan två tusen till! Och jag hade tur, för jag fick den sista och när han tar in nya måste han sälja till det nya priset.

Man ska ha lite tur ibland! 🙂

Alltså har maskinparken utökats. I ärlighetens namn kanske det inte var det absolut mest nödvändiga, men mina symaskiner står ju inte och samlar damm direkt!

Efter en snabbstädning i syrummet ser det ut så här nu:

På långa skrivbordet står min äldsta och min nyaste maskin, sida vid sida. Det är coverlocken till vänster och min Bernina Activa 220 till höger. Jag köpte Berninan när Waldemar var drygt ett år, så hon har jobbat på bra i många år och levererar med bravur. Love! Det lilla jag har hunnit använda Coverlocken än har också lovat gott. Så roligt!

På min farmors gamla skrivbord står min lika älskade overlock, aka Olle.

Han jobbar också på oerhört bra, men kräver lite mer kärlek. Funderar på att lämna in honom på service över påsk. Han fick flytta hem till oss från England. Modellen MyLock 744D såldes aldrig i Sverige och jag har till och med hört en otrevlig affärsinnehavare hävda stenhårt att maskinen inte ens finns. Det gör den uppenbarligen! I love you, Olle!

På golvet står min Elna Denim 3210, med frihandsquilt-pressarfoten på. Det här är egentligen samma maskin som Janome Easy Jeans, dvs den starkaste på marknaden. Hon tuggar sig igenom allt och är ett naturligt val när jag ska sy väskor eller jeans. Dessutom är hon väldigt trevlig att quilta på! Hon är mekanisk, till skillnad från Bernina ovan, så man får två helt olika upplevelser – dock oerhört trevliga båda två! Varje gång jag byter maskin efter att ha sytt mycket på den andra, så blir jag så oerhört glad att jag har båda. Dock får jag ibland lite hoppstygn på Elnan, men det kan bero på dålig tråd. Måste utreda detta mer.

Måste man ha fyra maskiner? Nej. Det räcket egentligen med en. Jag hade klarat mig jättebra med Berninan enbart, men ju mer man håller på, desto roligare är det att få till plagg som man nästan inte kan se är hemsydda. Den där finishen är extra rolig! Samtidigt blir jag glad när jag tar fram kläder som jag sydde för sju-åtta år sedan, som har klassisk sicksack. Då vet man verkligen att det är hemsytt. Allt är liksom charmigt på sitt sätt.

Jaha. Hur ser den där coversömmen ut nu då? Än har jag bara sytt en, den tretrådiga, men ack – den är snygg!

Egenligen är detta sömmen på baksidan. Fast jag och många med mig gillar verkligen att ha baksidessömmen på framsidan istället! Man ser ju det mycket på köpta kläder och det kan bli så dekorativt. Du kan leka med olika färger på trådarna och det verkligen bli pricken över i på ett plagg. Här testsyr jag ett nattlinne i ett tyg som jag fick för många år sedan och inte vetat vad jag skulle göra av. Jag overlockar ihop alla sömmarna och stickar sedan ner dem med hjälp av coverlocken. Då blir det så här fint.

Jag har hela huvudet fullt av idéer nu och det har Waldemar också, så det kan bli mycket kläder i flödet framöver. Nästan tur att jag måste jobba också, för kroppen protesterar när jag sitter böjd över maskinerna för länge.