• Familjen,  Solnedgången

    Biblioteket

    Biblioteket. Ett av husets flera “svarta hål”.  Rummet har inget klart syfte, mer än som bibliotek. Och bibliotek blev det per automatik pga jakarandahyllorna som rummet redan från början var inrett med. I övrigt har det agerat gästrum, kontor, spelrum, men allra mest är det någonstans där vi lägger saker som inte har någonstans att vara. Glasåtervinning, papper, kameraväskor, campingstolar, tavlor, odlingssaker mm.  I rummet har vi också varsin garderob, Henrik och jag, spritskåp, samt två linneskåp.  Rummet har blivit värre och värre och det var för mig en självklarhet att jag var tvungen att börja just här.  Marie Kondo vill att man plockar fram ALLT inom kategorin, som i…

  • Familjen,  Solnedgången

    Projektet drar igång

    Marie Kondo är en japanska som i hela sitt liv fokuserat på städning och på att hitta det bästa sättet att organisera sitt hem på. För ett antal år sedan började jag läsa boken “Konsten att städa” och även om jag varken läste klart boken eller städade utifrån den, så gillade jag budskapet:  Behåll bara det som ger dig glädje! Eller som på engelska “Keep what sparks joy”.  Så enkelt. Och så svårt.  När vi nu insett att något dramatiskt måste ske gick jag till Marie Kondos bok och lyssnade på den. Åter kände jag att det här är rätt väg att gå och att det nu inte finns någon…

  • Familjen,  Solnedgången

    Nytt liv med Marie Kondo

    Alla som känner oss vet att vi inte är en minimalistisk familj. Vi bjuder ibland hem folk med baktanken att vi då MÅSTE städa! Sen jobbar vi halvt ihjäl oss, njuter av resultatet och när gästerna sen gått hem är kaoset totalt igen. Nu i höst har hela hemmet förfallit totalt. Jag kan beskriva det ungefär som att Gud har ett dockskåp (vårt hem). Han låter familjen som bor där (dvs vi) fylla dockskåpet med mer och mer saker. Sen slänger han in en katt och som grädde på moset, en hund som vill döda dammsugaren. Sen tar Gud och skakar hela dockskåpet, så att allt far omkring och hamnar…

  • Familjen

    STAF

    Äldste sonen har i ett drygt år nu spelat i ett band, Staf. Det består av Sebastian Staf (sång och gitarr), Jonathan Staf (trummor), Alfred Eriksson (bas, saxofon och sång), plus vår Waldemar på gitarr. I våras var Henrik och jag, plus några grannar och ett par kompisar till mig på Stafs första spelning. Den gjordes på Frilagret i Göteborg, ett drog- och alkoholfritt tillhåll för ungdomar. Vi kan lugnt erkänna att vi var imponerade av grabbarna! Att de då inte hade spelat ihop som kvartett i ens ett år gick inte att förstå. Det var som om de spelat ihop i hur många år som helst! Sen dess har…

  • Familjen,  Löpning

    Hela familjen tävlar!

    I och med Covid-19 har i princip alla lopp blivit inställda. Men många har istället blivit virtuella och då har man kunnat springa på hemmaplan istället. MidnattsLoppet, som jag tidigare sprungit fyra gånger, var ett sånt lopp och inte nog med att de blev virtuella, de utvecklade konceptet lite. Dels kunde man som vuxen välja mellan 5 eller 10 km. Sen kunde också barn upp till 15 springa, fast bara två km. Det gjorde att jag föreslog för resten av familjen att vi skulle göra det här tillsammans, fast var och en fick springa sin variant. Döm om min förvåning när alla var intresserade! Vi anmälde oss till tre olika…

  • Familjen,  Solnedgången

    Ännu inte semester

    Livet har ju varit lite konstigt i vår i och med Covid-19, men nu lever vi nästan som vanligt. Henrik är tillbaka på jobbet, så det är skönt. Jag har ju hela tiden varit på jobbet, även om mitt arbetsliv ser lite knasigare ut. Men det är skönt att komma till biblioteket varje dag, trots allt. Pojkarna har sommarlov och är ju så stora nu, så de får roa sig på egen hand när vi jobbar. Walle har ibland ett “sommarjobb”, då han hjälper sin kompis’ familj att röja i sin trädgård. Han tycker att det är kul, inte bara för att han får betalt, utan också för att det…

  • Familjen,  Fotoalbum

    Men herregud!

    Den resan… Med dessa ovärderliga guider (Helena och Lars) blev allt helt perfekt. Till och med min magsjuka får inkluderas i det perfekta, för när jag väl blev frisk var allt ännu mer underbart. Vi var främst hos dem på landet i närheten av Paraty, men också en natt i Sao Paolo och två i Rio de Janeiro. En del bilder är utlagda i fotoalbumet och fler kommer.

  • Familjen

    Syntagma

    För en dryg vecka sedan gick Gustav och jag på konsert. Det var egentligen Cirkus Draken som hade juluppvisning, men för första gången någonsin hade man också med musiknummer. Bandet “Syntagma” hade sitt första publika uppträdande och det var därför vi var där. Vad är då Syntagma? Jo, det är ett rockband och består av tre killar, alla tolv år gamla. Det är M på trummor, N på bas och Waldemar på sång och gitarr. Killarna drog igång Queens gamla “We will rock you” och fortsatte sedan med en egenkomponerad låt, där alla fick utrymme att skina. Det var trumsolo, gitarrsolo och bassolo. En härlig mix av både det ena…

  • Familjen,  Vega

    Skärmar

    Av och till har vi kämpat med skärmtiden hemma. Vi har alla en tendens att sitta för mycket med främst telefonerna, men stundtals också med dator och tv-spel. Men efter att ha sett Anders Hansens program “Din hjärna” och sen pratat med andra föräldrar, så har vi nu stramat åt det där med skärmanvändning ordentligt. Det som gäller hemma nu är: Man får ha telefon på skolan/jobbet och när man är hemma (barn). Fast så fort en vuxen kommer hem, då samlas telefonerna in. Tv är ok och tv-spel om man spelar tillsammans. På helgen kan man skärm:a tills de vuxna har klivit upp. För vuxna gäller också att i…

  • Familjen

    Gammal kreativitet

    En gång i tiden kunde det hända att pojkarna slet sig från skärmar, datorer, telefoner och spelkontroller och faktiskt pysslade på egen hand. Som på bilderna nedan, från 2014. De är långt ifrån bra, suddiga och inte särskilt välkomponerade, men samtidigt lite härliga ändå. Glada färger och glada kreativa barn.  Figurerna de gjorde var i från spelet Plants vs Zombies, som de fortfarande, flera år senare, spelar av och till. Jag tror faktiskt aldrig att de gjorde något annat av leran än dessa figurer, för de blev så fina, så ingen ville göra sönder dem och istället forma något annat. Till slut hittade jag dem i en glasslåda utan lock,…