-
Snö och nytt år
Gott nytt år, alla där ute! Vi har lämnat 2020 bakom oss och sällan har vi väl sett fram emot ett nytt år så mycket som just nu? Igår plockade jag bort julen med allt vad det innebär. Jag vill ha den borta när vi firar Waldemar den 8e. Jag älskar att sätta upp ljusstakar och stjärnor till advent, följt av julgranar, tomtar, vepor mm närmare jul. Det blir så oerhört mysigt, luktar gott och blir vackra färger. Men sen, strax före den 8 januari, är det lika ljuvligt att plocka bort allt igen. Det känns plötsligt lite ljusare, som om våren finns där om hörnet. Och vad gör det…
-
Tröstlöst?
Precis just nu är det så det känns, helt tröstlöst. Hela den här spring-grejen, att ens tänka tanken att springa så där länge. Eller att kunna springa alls, på låg puls! Så här är det. Jag har varit sjuk av och till i två veckor. I förra veckan var jag mer eller mindre sängliggande och när jag äntligen kom ut och sprang gick pulsen upp oavbrutet och jag lade ner till slut. Det var inte så att pulsen gick upp galet mycket, det var bara så att mitt lunkande fick avbrytas igen, precis som i början. Och då sätter det sig i huvudet. Innan jag blev sjuk kändes det rätt…
-
Planera framåt
Jag är med i en Facebookgrupp för oss som deltar i programmet “10 månader mot 10 mil” och otroligt många av dem har redan anmält sig till UltraVasan 90 km 2021. Även om jag lockas av tanken är jag inte alls redo att anmäla mig. Vad som helst kan hända och just nu känns det lite osäkert om det alls blir något. Därför går jag ibland och funderar på om jag skulle kunna springa 45 km någonstans, bara för att testa. Men det har inte varit helt lätt att komma på någonstans att springa, något som är görbart. Men så kom jag på våra vandringsleder! Vi har ju flera stycken…
-
Det blir allt mörkare
Vi har drabbats av ytterligare restriktioner när det gäller Covid-19. Vi hade nog lite till mans halvt om halvt glömt hela grejen och börjat leva som vanligt, mer eller mindre. Så det är inte så konstigt att det blommar upp igen, men kan kännas tungt att behöva damma av allt det där igen. Så här i början av november kan många tycka att livet är tungt nog som det är. Mörkret blir gärna extra påtagligt just nu, innan vi får gå loss och tända alla fina adventsljus. Jag jobbar vidare med mitt löpprogram och tycker att det är lite häftigt att det är “bara” nio månader kvar. Jag har brutit…
-
Runstreak
Att göra en “runstreak” betyder att man springer varje dag. För ett antal år sedan försökte jag mig på att göra åtminstone tio dagar på raken, men det blev åtta. När jag därför, i samband med grundträningskursen i början av sommaren, skulle ge mig på en “walkrunstreak” varje dag i 21 dagar, så var jag tveksam. Jag, som jobbar helger, det kommer ju inte att gå! Så döm om min förvåning när jag springer, inte bara 21 dagar, utan hela 40! Det går nämligen att göra en runstreak och jobba helg. Man går upp en timme tidigare, helt enkelt. Minst 20 minuter har varit målet, ihop med helst också 1,6…
-
Hela familjen tävlar!
I och med Covid-19 har i princip alla lopp blivit inställda. Men många har istället blivit virtuella och då har man kunnat springa på hemmaplan istället. MidnattsLoppet, som jag tidigare sprungit fyra gånger, var ett sånt lopp och inte nog med att de blev virtuella, de utvecklade konceptet lite. Dels kunde man som vuxen välja mellan 5 eller 10 km. Sen kunde också barn upp till 15 springa, fast bara två km. Det gjorde att jag föreslog för resten av familjen att vi skulle göra det här tillsammans, fast var och en fick springa sin variant. Döm om min förvåning när alla var intresserade! Vi anmälde oss till tre olika…
-
Knutit på löparskorna igen
De som känner mig vet att jag har världens mest komplicerade förhållande till löpning. Jag både älskar och hatar det. Mest älskar, men jag har haft oerhört svårt att bara springa. Säg att jag inte har sprungit på tre år. Så får jag för mig att det är dags att börja springa igen och tar mig ut. Naturligtvis brukar det innebära blodsmak och svimningskänslor och ändå börjar jag surfa på olika lopp att springa, direkt jag har kommit hem. Samma sak varje gång. Och har jag sedan sprungit de där loppen? Ibland, men ofta inte. Vet inte hur många GöteborgsVarv jag har sponsrat… För en del år sedan började jag…
-
Lilla Göteborgsvarvet
Våra pojkar har debuterat i Lilla Göteborgsvarvet i år, 1300 meter långt. Gustav hamnade i startgruppen före sin storebror, så han lade iväg i full fart, medan storebror Waldemar gjorde uppvärmningen. Tyvärr kunde jag inte vänta på hans start, utan fick lägga iväg för att kunna ta emot lillebror i målområdet. Den ömme fadern var hemma och opererade på en bil och hann inte bli klar i tid, så jag fick flänga lite för att vara överallt på samma gång. När jag väl kom till målområdet var jag övertygad om att jag hade fem minuter kvar innan Gustav skulle komma i sakta lunk, men ack, så fel jag hade. För…
-
Börja om från början? Börja om på nytt?
Så här stenhårda och fokuserade såg min bror och jag ut förra året, grymt peppade inför Fight Cancer and Run. Vi är inte så där stenhårda nu. Anders har ont i ryggen och har inte sprungit nästan alls i år och jag kämpar vidare med min höft. Senaste besöket hos fysioterapeuten blev inställt, då hon blev sjuk. Imorgon ska jag dit på uppdatering och det riktigt längtar jag efter. Jag har gjort mina övningar, i princip varje dag och sprungit när tillfälle har getts. Det har inte blivit så ofta som i en perfekt värld, för dels har jag haft ett litet ryggskott och sen har vi varit i Norrland.…
-
Varför löpning?
6 månader i USA som au-pair, det sätter spår. Jag är nog inte ensam om att landa med ett brak på Landvetter och med ganska många extrakilon försöka få livet i ordning igen. Jag vägde bra många fler kilon då, än vad jag gör nu eller faktiskt ens gjorde som gravid. Och hur blir man av med kilon? Man springer!