Tillbaka till sybordet

Tjoho! Jag syr igen!

Den senaste veckans regnväder (och trötta kropp efter ett löp-lopp i söndags) har gjort att jag med relativt gott samvete har kunnat vistas inomhus. Kanske borde jag städa och fixa, men jag har gett mig tid och ro att sy istället. I fredags var jag ledig och det blev faktiskt sommarens underbaraste dag! Med ungarna på skolan sydde jag äntligen en topp från Jenny Hellströms första bok, som jag ritade mönster till i början av sommaren. Bilden är inte fantastisk, men jag är grymt nöjd med toppen!

topp

Tyget beställde jag tidigare i somras från Tyg.se och jag är riktigt nöjd med både tyget och plagget.

Jag föll förresten för frestelsen och beställd en hel hög mönster från Fagert.se och de kom också i fredags, när jag var ledig. Tidigare i veckan passade jag därför på att rita ut mönsterdelarna till den här skjortan, som jag tror kan bli en stöttepelare sommartid. Inom kort ska den testsys!

fagertMen innan jag hugger in på den ville jag passa på att sy mer trikå, så de sista dagarna har jag knåpat ihop varsin tröja till mina pojkar (bilder kommer) och en topp till mig, samma modell som ovan. Jag ska fotografera lite bättre, men precis som vanligt är jag i desperat behov av en hårklippning. Den är inbokad, tack och lov.

Nu väntar ett jeansprojekt!

Share

Inspirationen flödar

Nu börjar det rinna till, kan man säga. Inspirationen. Jag har känt mig lite låg det sista och tyckt att tiden verkligen inte räcker till. Man drunknar under alla måsten och att hitta en lucka för att hitta lite inre frid, det har varit svårt. Det har främst varit i löpspåret som friden har infunnit sig.

Jag har börjat jobba igen och det är faktiskt skönt och gör dessutom att jag lättare tar mig i kragen när jag kommer hem efter arbetsdagen. Men även om effektiviteten ökar minskar också tiden att vara effektiv på och det är mycket som ropar på att fixas.

Mer än någonsin längtar jag nu efter mitt syrum. Jag har börjat städa det, för något mer underbart än att slå sig ner i ett genomstädat syrum finns bara inte. Men sen finns också några projekt i rummet som jag måste ta itu med. Bland annat två par byxor till mina söner, som har hål på knäna. Om det bara var vanliga jeans skulle det inte vara något problem, men det ena paret är rutigt och det andra i blå stretchtwill. Båda byxorna är snygga i övrigt och långt ifrån urvuxna, så jag vill fixa dem på något sätt. Men jag har inget matchande tyg och byxorna blir liggande. Och ett dåligt samvete. Vilket jag försöker undvika. Tänk så skönt när byxorna ändå är fixade!

Men drömma måste man får göra, i brist på tid att sy. 6107 6407 6802

Jag surfar in på Fagert.se en hel del och drömmer just nu om de här mönstren. Men så skärper jag mig och tänker på alla mönster som redan ligger och väntar på att ritas, modifieras och sen sys.

Pust, vad tråkigt det är att vara präktig ibland!

Share

Jeanskjol

denim_skirt

Tidigare i sommar sydde jag ett annat ”äntligen-projekt”, nämligen en a-linjeformad jeanskjol. Även den här är egenartad och en modell som fungerar bra. Tyget är från Stoff och stil och innehåller en liten mängd stretch, som gör kjolen extra följsam.

Tidigare bloggade jag här om kjolen och att jag höll på att slita den i förhand. Det var enkelt och väldigt roligt. Fram med sandpapper bara! I sömmarna gör man så här: Sy ihop två delar, pressa och sandpappra på den del som du sedan ska sy en stickning på, typ vid fickorna, sidsömmar etc. Sen får man också slita på de delar som man normalt sliter extra, typ ovanför fickorna, på rumpan och på låren. Det syns snabbt, men det bästa är att tvätta plagget för att verkligen se hur det blir, för då släpper lite extra färg. Då kanske man behöver ta fram sandpappret igen.

Jag har lekt lite med foder på kjolen också. Tycker att det är kul när man tar på den, att veta att det är rosa fick-insidor osv. På bilden ser man också en lätt färgskiftning vid oket och mitt-fram-sömmen, där jag har slipat lite innan jag sytt stickningarna.

inside_denim_skirtDet här är också ett sådant plagg som man kan använda året om, ifall man inte tycker att de vita (eller faktiskt ljusgrå) stickningarna är för somriga. Jag får se hur det känns när mörkret kommer farande.

Just nu är det en perfekt sommarkjol i allafall!

 

Share

Efterlängtad klänning

Den här klänningen har jag planerat och längtat efter länge. Jag har gjort nästan exakt samma modell tidigare (obloggad, tyvärr) och modellen fungerar bra. denim_dressÄntligen fick jag ändan ur och fick snickrat ihop den tidigare i år, vilket man kunde läsa lite om här. Modellen har jag ritat själv och är ett av mina mer lyckade projekt. (De är faktiskt inte så många.) Tyget är ett denimliknande, lätt stretchigt från Stoff och stil, ett tyg som jag lätt skulle kunna ha tio meter av, för det är så himla bra. Måste nog sy mig minst ett par byxor till hösten!

Jag har haft klänningen flera gånger på jobbet och varje gång fått höra ”Vilken fin klänning!” Det är faktiskt extra roligt att få sånt beröm när man har sytt något själv!

Vad jag är extra nöjd med är det faktum att den inte är en utpräglad sommarklänning. Till vintern kommer den att fungera ypperligt med en liten kofta eller kavaj, strumpbyxor och stövlar. En kanonklänning, helt enkelt!

Får man vara så äckelnöjd??

 

Share

Bara något litet

Vi har en mörk och dyster sommar, om ingen redan har märkt det. Det påverkar mig något enormt. Inte så att jag måste ha sol och bad vareviga dag, det klarar jag inte, men när vädret är så här pass dåligt blir jag deppig, trött och håglös.

Förra veckan var helt galet mörk och trist. Jag vaknade varenda morgon och ifrågasatte det mesta. Såg mig omkring och såg jobb och åter jobb. Antingen det där vanliga, ni vet, städning, fulla tvättkorgar, lego på golvet, plocka ur diskmaskinen, men också allt annat. Taket i gillestugan som behöver målas, trädgården som ska planeras, halvfärdiga projekt överallt.

För att alls klara av att ta mig igenom dagarna insåg jag att det var läge att avsluta projekt. Och det gjorde jag, med bravur, faktiskt. Och då ljusnade livet lite.

Förra året jobbade mina söner och jag på att fixa till deras rum och få det lite finare. Bland annat satte vi in en liten soffa i pojkrummet, men den hade blommiga dynor. I ett års tid har jag haft ett tyg över soffan, som har skrynklat ihop sig till en enda stor hög. Nu tog jag itu med projektet och tjohoooo – så här fint blev det:

soffaBåda pojkarna och deras deppiga ömma moder är galet nöjda. Dessutom har jag målat en småprylshylla och håller på med ett sängbord som ska lyfta rummet lite extra. Sen ska det fixas lite draperier runt sängen, men där är vi inte riktigt ännu.

I helgen hade vi kusinbarn på besök och min systerdotter A ville ha hjälp med att sy ett mobilfodral. Vips, så var hennes moster syfröken och vi klippte och sydde, mest lilla A. Hon blev också jättenöjd, vilket har dokumenterats här.

mobil2mobil1

Jag längtar efter att grotta ner mig i andra syprojekt, men först måste sängbordet bli klart. Här ska avslutas, det är hela poängen. Sen ska hela syrummet städas, riktigt ordentligt. Sen…!!!

 

Share

Just nu

Jag har städat syrummet! Visserligen har jag en del mer att ta itu med, men de värsta högarna försvann i alla fall och jag kunde andas igen.

När syret nådde hjärnan satte huvudet igång, på högvarv naturligtvis. Just nu är det en jeanskjol som ser dagens ljus och lite extra spännande i det projektet är att jag försöker för-slita den.distress Jag kan visserligen tycka att det ibland är väldigt fint med oslitet jeanstyg, men ibland blir det så blått att man nästan drunknar i det. Så här testar jag lite att påverka tyget så att kjolen kommer att se lite lagom använd ut redan från början.

Hur man gör? Fram med sandpapper bara och kör på! Jättespännande! När kjolen är klar ska jag berätta lite mer.

Sen då? När kjolen är klar? Då har jag säkert tio saker i huvudet som snurrar och vill låta sig födas fram. Så jag försöker verkligen att ta djupa andetag och ta en sak i taget. Om två veckor åker vi på semester till Norrland och då har jag några saker jag skulle vilja ha klara. Men det gäller att ta det lugnt.

 

Share

Lever fortfarande

Jorå, jag lever allt. Men jösses, så livet pockar på! Det känns som att allt rusar på i tusen knyck och jag försöker hinna med att andas.

Min kropp har varit det stora temat för våren. Vill man läsa om det kan man titta på min löparblogg ”milenunder50.se”. Mycket av den tid jag tidigare tillbringade i syrummet ägnar jag nu åt att ligga på golvet och styrketräna eller träna yoga. Sen ska det springas eller cyklas och så allt det övriga som man ju måste ta sig tid till.

Nu är det försommar och de senaste dagarna har bjudit på fint väder. Då ser man det tydligt hemma hos oss. Kylskåpet ekar tomt, tvättstugan svämmar över, golvet knastrar av jord och sand som letar sig in efter timmar i trädgården. Då känner jag inte att jag kan prioritera sömnad, när allt annat bara förfaller. Och nu strular bilen också!

dress

Men jag är nästan klar med en klänning som jag tänkt sy i evigheters evighet. Bara lite infodringspill, så är den klar. Jag hade faktiskt på mig den på skolavslutning igår och fick beröm från flera olika håll!

 

Share

Toppen, helt enkelt!

stella_top

Åh, vad skönt och roligt det var att snickra ihop något snabbt och lätt till mig själv! Det kändes som att det var väldigt länge sedan.

Jag behöver alltid fler överdelar, känns det som. Oftast får dessa lång ärm, eftersom jag är frusten av mig, men ibland blir det kul med kort ärm ändå. Nu sägs det ju att det ändå drar mot sommaren, även om det känns lite tveksamt precis just nu. Men då får man ta på en kofta!

Här har jag testat Jenny Hellströms modell ”Stella”, som är ganska tajt, urringad och har en puffärm. Jag längde modellen lite mellan byst och midja och det blev faktiskt helt perfekt. Det blir absolut fler toppar av den här modellen. Men jag ska nog också leka lite med ärmen, för jag är inte galet förtjust i puffärm, även det det kan vara rart.

Tyget kommer från Stoff och stil och var riktigt trevligt att sy i. Modellen var heller inte svår, men puffärmen kräver naturligtvis lite mer jobb än vad en vanlig ärm hade gjort.

Rekommenderas!

Share

Jobbat undan

new_bag

Ibland behöver man jobba undan för att få lust och inspiration igen. Den här helgen har varit bra just för sånt. Jag har fått klar min väska och en kjol, plus att jag har haft tid att pilla vidare med att få till den ultimata behån. Jag lyckades inte den här gången heller, men varje gång försöker jag inbilla mig att jag närmar mig.

Men som sagt, återigen, väskan är klar. Och jag tror att den här är riktigt bra! Insidan har fått flera olika fack, för mobil, plånbok, lypsyl etc. Dessutom en rem med en pytteliten karbinhake för att fästa nycklar i, så att man slipper leta sig halvt fördärvad.

Utsidan, den grå delen, är i vaxat tyg och gör väskan lite extra stadig. Jag trodde att det var vaxet som gjorde att mellanlägget var hopplöst omöjligt att få på plats, men när jag sedan försökte pressa det på fodret, med nya strykjärnet, var det lika hopplöst.

Handtagen har rep inuti sig och var helt nytt för mig. Det blev rätt okej, men övning lär ge färdighet och jag förväntar mig ändå bättre handtag med lite erfarenhet.

Jag fick också jaga på rätt bra innan jag hittade nitar som skulle passa, men hittade sedan en väskaffär i stan (Göteborg) som sålde metalldetaljer för väskor. Perfekt!

Share

In a väsk-sewing-mode

Jag älskar att sy väskor! Det har blivit rätt många, men inte så många som har fått vara med på bloggen. Nyligen tänkte jag att jag kanske kunde lära mig lite om att sy väskor, så jag tog ännu en sån där Craftsy-kurs, den här gången just i hur man syr handväskor (Design your own handbag).

 

bag
Det visade sig att jag inte alls var så fullärd som jag trodde (hahahaha), utan jag fick en hel hoper nya tips och trix. Naturligtvis ritade jag mig en ny väska med en gång och högg in på sömnaden av densamma. Yttertyget är vaxat och vax, mellanlägg och strykjärn höll på att knäcka mig. Det knäckte faktiskt strykjärnet, som trots att jag rengjorde det flera gången inte lyckades återhämta sig. Å andra sidan var det 20 år gammalt. Så jag fick ut och shoppa nytt!!

Nåväl, nu sitter mellanlägget på plats, om än inte till hundra procent. Bättre lycka nästa gång.

bag2

Ytterväskan är mer eller mindre klar, lite småsaker ska fixas bara. Fodret däremot har jag inte börjat på ännu. Så här års är det mycket annat som pockar på uppmärksamhet och jag har dessutom ännu en gång fått inse att jag har en inbyggd stress som jag måste hålla ett öga på. Är tydligen lite i riskzonen för utbrändhet, eller i alla fall en sån som lätt drabbas. Jag förstår inte hur det kan komma sig… *harkel*

Snart hoppas jag i alla fall att jag ska få en lucka och en lugn själ, så att jag kan sätta mig och sy igen.

Share