• Aske

    Högt och lågt

    När man är som jag, som med hull och hår går in för saker och ting, är det lätt att gå vilse i all information. Just nu är huvudet fullt av rallylydnad och jag vill ta del av all information som finns, oavsett format. Jag läser böcker, kollar Youtube, går onlinekurser och dokumenterar så  mycket som möjligt.  Men det är svårt att förhålla sig till allt man ser. I sociala medier läggs det upp filmer och bilder på hundar som är tapetserade med rosetter (vilket jag förstår, jag hade också velat dela en framgång!) och man ser filmer från tävlingar där hunden dansar fram som en dröm bredvid sin förare. …

  • Nilla

    Könsbyte på katten

    När vi skaffade Hasse fick vi beskedet om att det var en kille. Vi tvivlade inte och det var först för några dagar sedan som jag började fundera på om jag inte borde se två små kulor längst bak på vår kille. Jag tog därför kort och skickade till en kompis, som är veterinär. Jag fick tillbaka ett ”Hahaha! Ni har en Hasselina!” Jaha. Vi hade alltså en tjej, inte en kille. Direkt började vi prata om namnet. Skulle hon ändå heta Hasse? Vi hade haft enorma problem i familjen innan vi beslutade oss för att kalla ”honom” för Hasse (vi hann med följande: Stellan, Gimli, Mysak och till slut,…

  • Aske,  Vega

    Familjens nyaste medlem

    Tidigare i vår försvann vår älskade Vega. Gustav kom upp en söndag och sa att han var så orolig. Vega hade inte sovit hos honom sen i fredags. Till saken hör att Vega flyttade in hos Gustav i samma veva som vi skaffade Aske. Vega hade inget emot Assar, mina föräldrars västgötaspets som gick bort ett halvår innan Aske kom, men att vi skaffade en HUNDVALP tyckte hon var helt befängt. Aske älskade Vega från dag ett, men kärleken var inte besvarad. Hon kom att acceptera honom och med tiden lät hon honom slicka henne på huvudet, men max tre gånger. Sen fräste hon diskret och gick därifrån. Men vi…

  • Aske

    Rally på nytt sätt

    När jag i höstas tränade rallylydnad med Aske jobbade jag hårt på att ha en superpeppad hund. Jag lekte, tjoade och ville ha honom så taggad att han nästan inte nuddade marken. Det var nog inte riktigt rätt väg att ta… För vem orkar det? När jag har tränat med en leksak armhålan har Aske fokuserat på leksaken, inte på vad vi egentligen har pysslat med. Han har inte lyssnat och vi har inte haft den kontakten jag önskat. Han har heller inte orkat. Nu, efter att ha bollat lite med en ”tränare” (mer om min tränare i framtiden) har vi kommit fram till att jag behöver jobba på ett…

  • Aske

    Aske och jag och rallylydnaden

    I höstas hoppade Aske och jag rätt in i rallylydnadens spännande värld. Vi har gått två kurser, men sen inte kommit igång med träning eller tävling. Men nu skulle det alltså ske! Jag anmälde oss till en tävling i november och satte igång att träna. Rallylydnad går ut på att gå en bana med olika skyltar på. Varje skylt är ett moment som man ska utföra, exempelvis ”Sitt”, eller ”Sitt – föraren runt hunden” osv. I nybörjarklassen är skyltarna inte jättesvåra, men det är annat som är svårt, som att hålla fokus och hitta följsamheten. På tävling får man nämligen inte belöna med godis eller leksak och inte heller röra…

  • Solnedgången

    Det tog bara femton år…

    Drömmen om en altan har funnits hos både Henrik och mig sedan dag ett i det här huset. Men att gå från dröm till verklighet är inte alltid enkelt, har det visat sig. Henrik ville absolut bygga själv och tränade sig därför på den lilla altanen på husets framsida, som ju blev ett rejält lyft! Men på baksidan har vi en slänt som har ställt till det. Vi har ritat en design, tömt baksidan på den ursprungliga stenen, men sen tog det stopp. Hur sjutton går man vidare? Ska jag vara helt ärlig har hela kapitlet ”altan” av och till varit ganska infekterat. Men så plötsligt en dag händer följande:…

  • Trädgård

    Vår på väg – en dramatisk tid väntar

    Daggkåpan gäspar och sträcker på sig Det är tidig vår. Vi har haft en kallare vinter än vanligt och rätt mycket snö. Därför känns det lite extra härligt att se att det faktiskt rör på sig där ute, att det finns växter som börjar vakna, trots att det fortfarande är rätt kallt.   Bastun har fått bli odlingsplats. Jag har växtbelysning på timer och små ”växthus”. Här ska persilja, romansallat och ett par sommarblommor samsas om ljuset. Än har det inte hänt så mycket, men det kommer! Jag har odlingar på balkongen också; mest bladväxter som olika sorters sallat, rucola och spenat. Ska jag vara helt ärlig vet jag inte än…

  • Familjen,  Solnedgången

    Precis just nu

    Tidigare i höstas började Henrik prata om att vi kanske skulle köpa en ny säng till oss i julklapp?  ”Visst” tyckte jag, men var mer inne på bäddsoffa, eftersom jag beslutat att vi skulle göra biblioteket till ett mer organiserat bibliotek, gästrum och kontor, med en bäddsoffa som också skulle kunna vara ”här-ligger-jag-mysigt-och-läser-en-bok”-plats.  Så vi for iväg en söndag och tittade på bäddsoffor på Mio och Svenska hem. Sen råkade vi hamna på Sova, bara för att kolla lite.  Vi kan lugnt säga att Sova har duktig personal. I förmiddags, bara ett par veckor senare, har vi fått leverans av vår nya säng!  Tempursäng minsann!

  • Familjen,  Solnedgången

    Drunknar

    Jag kände det som att jag höll på att drunkna innan jag påbörjade den här rensningsresan. Jag känner det som att jag håller på att drunkna också av själva resan. Men det är två helt olika typer av drunkning.  Jag tror att vem som helst nog kan förstå känslan av att drunkna i ett kaotiskt rörigt hem, där alla har gett upp och ingen tar ansvar.  Men hur ter sig känslan av drunkning under en ”konmari”-resa?  Det finns flera sorter. Exempelvis känslan av att drunkna under mängden sopsäckar, papperskassar, lådor mm som tar över huset. Den drunkningen är dock nära känslan av eufori. Tänk, att så här mycket saker faktiskt…

  • Familjen,  Solnedgången

    Biblioteket

    Biblioteket. Ett av husets flera ”svarta hål”.  Rummet har inget klart syfte, mer än som bibliotek. Och bibliotek blev det per automatik pga jakarandahyllorna som rummet redan från början var inrett med. I övrigt har det agerat gästrum, kontor, spelrum, men allra mest är det någonstans där vi lägger saker som inte har någonstans att vara. Glasåtervinning, papper, kameraväskor, campingstolar, tavlor, odlingssaker mm.  I rummet har vi också varsin garderob, Henrik och jag, spritskåp, samt två linneskåp.  Rummet har blivit värre och värre och det var för mig en självklarhet att jag var tvungen att börja just här.  Marie Kondo vill att man plockar fram ALLT inom kategorin, som i…