-
Lilla Göteborgsvarvet
Våra pojkar har debuterat i Lilla Göteborgsvarvet i år, 1300 meter långt. Gustav hamnade i startgruppen före sin storebror, så han lade iväg i full fart, medan storebror Waldemar gjorde uppvärmningen. Tyvärr kunde jag inte vänta på hans start, utan fick lägga iväg för att kunna ta emot lillebror i målområdet. Den ömme fadern var hemma och opererade på en bil och hann inte bli klar i tid, så jag fick flänga lite för att vara överallt på samma gång. När jag väl kom till målområdet var jag övertygad om att jag hade fem minuter kvar innan Gustav skulle komma i sakta lunk, men ack, så fel jag hade. För…
-
Ett höstminne
I slutet av september sprang vi för välgörande ändamål, det nya loppet “Fight Cancer and Run”.
-
Här ska springas stafett!
Aldrig trodde jag väl att mina kollegor skulle nappa på mailet jag skickade ut för ett par veckor sedan. Jag tänkte bara kolla: Fanns det något intresse för stafettlöpning alls? Jag vet ju från början att antalet löpare på avdelningen är lite skralt, men kanske ändå? Och döm om min förvåning när ett par stycken nappade direkt. Sedan fick vi köra lite övertalning på några till och nu har vi vårt lag: Sierra runners. Några hyfsat vana löpare och några inte fullt så vana. Två deltagare har redan från början lite känningar i kroppen, men vi går stenhårt in för detta med principen “Hellre än bra”. Vi ska ha kul!…
-
Prinsens minne – ett lopp att minnas!
Här står vi före loppet, min käre lillebror och jag. Vi ser ungefär ut som vi gjorde en dryg timme senare, en lite mer sammanbiten och en glad som en lärka. På vägen ner, med fjärilar i magen, frågade vi oss (och mamma, som var med och sprang 5 km): Varför gör man det här? Går upp tidigt, packar grejer, försöker äta frukost (hahaha, med en fjärilsfarm i magen) och kör ca 90 min för att ge sig ut och springa? Med en massa andra människor? På tid? För en ynklig medalj?
-
Med spring i benen
Det är löpning på agendan nu. I tisdags debuterade Waldemar som löpare, när Fritidsmaran gick av stapeln på skolorna i Partille. 1,3 km skulle springas. Barnen hade gjort sina egna nummerlappar och gått banan flera gånger innan, så alla skulle veta exakt var banan gick. Walle bad att få låna en “springtröja” och fick låna en av mina Midnattsloppet-tröjor i Small. När loppet skulle gå av stapeln hade det ösregnat hela dagen och till och med haglat. Jag plockade upp Gustav, vi körde hem och laddade bilen med torra kläder och så hämtade vi några kepsar, något som är ett måste för både publik och löpare när det regnar. Framme…
-
GöteborgsVarvet 2013
Den 18 maj gick GöteborgsVarvet av stapeln igen. Det var tretton år sedan jag sprang sist och jag hade absolut tänkt att vara med i år. Träningen gick kanon – men så fick jag problem med hamstrings och sedan ett diskbråck på det. Fick helt och hållet lägga loppet på hyllan. Men en som inte gjorde det var min bror Anders. Ensam kämpade han med träningen och trots diverse vårförkylningar och annat stod han plötsligt där på startlinjen. Jag var med för att supportera och heja vid start, sedan var jag tvungen att åka, tyvärr. Men mamma och pappa stod i målområdet när han, helt färdig, sprang över mållinjen. Han hade…
-
Midnattsloppet
För snart tio dagar sedan gjorde jag något väldigt roligt. Jag sprang Midnattsloppet, en mil i ett nattsvart Göteborg.