-
Att springa med huvudet
Jag måste ständigt påminna mig om att löpning till alldeles för liten del handlar om att springa med benen. Om det bara var benen som skulle funka vore det inte alls så svårt att träna upp sig och sedan bli bra. Istället är det huvudet som måste jobba, för funkar inte huvudet, då blir det liksom inte bra. Alls. Jag tenderar att fastna i “Nej usch, nu kommer snart den där backen!” eller “Shit, bara halvvägs…” eller “Jag VILL egentligen inte springa med A, för då blir det så jobbigt!”
-
Sommar-spring
Det känns så bra, för jag har lyckats springa utan uppehåll sedan midsommar. RunKeeper säger att jag under juli fick ihop 75,7 km och det är jag riktigt nöjd med.
-
Glad sommar alla!
Grönt Skönt Hopp och Studs.
-
Inspiration
Vår, fint väder, en blommande trädgård. Det är lätt att gå runt i trädgården och sucka av välbehag, men det är minst lika lätt att stöna över allt som man bör göra. Rensa, plantera, göra om, göra nytt, tänka och planera för framtiden. Igår hade vi min syster med barn på besök. Ungarna lekte som galningar och Helena och jag analyserade trädgården ur alla vrår. Det är så roligt att få gå runt med någon och bara brainstorma. Helena är så oerhört intresserad av trädgård och fördjupar sig mycket mer än vad jag gör. Men hon inspirerar mig och får mig att kasta mig ut på nätet, surfa, leta och…
-
Med spring i benen
Det är löpning på agendan nu. I tisdags debuterade Waldemar som löpare, när Fritidsmaran gick av stapeln på skolorna i Partille. 1,3 km skulle springas. Barnen hade gjort sina egna nummerlappar och gått banan flera gånger innan, så alla skulle veta exakt var banan gick. Walle bad att få låna en “springtröja” och fick låna en av mina Midnattsloppet-tröjor i Small. När loppet skulle gå av stapeln hade det ösregnat hela dagen och till och med haglat. Jag plockade upp Gustav, vi körde hem och laddade bilen med torra kläder och så hämtade vi några kepsar, något som är ett måste för både publik och löpare när det regnar. Framme…
-
Det vackraste i världen
Jag tycker faktiskt inte att det behövs några ord.
-
Det där med att springa
Jag har precis börjat springa igen. Och som alltid sätter det igång många tankar i huvudet på mig. Nyss hittade jag något jag skrev om att börja springa igen för ganska precis ett år sedan. Jag log när jag läste det och kände att det fångade mina känslor kring familjeliv och löpning ganska på pricken. Därför tänkte jag att jag helt enkelt publicerar det här. “Mamma, vad ska du göra?” Sexåringen tittar upp från paddan, där han sitter och spelar. “Jag ska ut och springa”, svarar jag och vet direkt vad som ska komma. “Får jag följa med?” “Nej, jag ska springa själv idag.” “Men jag vill!” “Jag vet. Men…
-
Året som gick
Återigen har det gått ett nytt år och jag inser att jag inte postat många gånger alls. Frågan är om jag kanske borde lägga ner sidan?? Får fundera över det lite. 2013 – ett år som hade mycket i bagaget. En hel del bra, men också en del som inte var fullt så bra. Jag drabbades av skador i hamstrings och sedan diskbråck på det. Det innebar att jag fick ställa in mitt GöteborgsVarv, men jag försökte kompensera med Midnattsloppet några månader senare. Själva loppet gick inte särskilt bra, men kul var det! Pojkarna har varit underbara. De har gått in i en ny period, där de leker och gör…
-
GöteborgsVarvet 2013
Den 18 maj gick GöteborgsVarvet av stapeln igen. Det var tretton år sedan jag sprang sist och jag hade absolut tänkt att vara med i år. Träningen gick kanon – men så fick jag problem med hamstrings och sedan ett diskbråck på det. Fick helt och hållet lägga loppet på hyllan. Men en som inte gjorde det var min bror Anders. Ensam kämpade han med träningen och trots diverse vårförkylningar och annat stod han plötsligt där på startlinjen. Jag var med för att supportera och heja vid start, sedan var jag tvungen att åka, tyvärr. Men mamma och pappa stod i målområdet när han, helt färdig, sprang över mållinjen. Han hade…
-
Riktiga sjörövare!
Att få en kalasinbjudan när man är fyra respektive sex år, det är lika roligt varje gång. Nu var det kompisen C som skulle ha piratkalas och båda våra killar var bjudna. Ni som känner Waldemar vet att han går igång på saker och naturligtvis skulle inga detaljer förbises. Gustav däremot är lite mer cool när det gäller utklädningskläder. Lapp för ögat köptes i flera omgångar. Flera var för hårda, någon försvann och till slut hittade Henrik väldigt fula och läskiga ögonlappar, men de var lite mjuka, så de blev ändå bäst. Krok att ha på handen visade sig nästan vara en omöjlig figur, men så kom vi på att…