-
Action på bloggen
Det var liksom dags nu, att rycka tag i saker och ting. I och med att jag fick ytterligare ett yogavikariat och hon som jag skulle vicka för undrade om jag hade nån hemsida fick jag en välbehövlig spark i baken. Jag gillar ju att blogga, så varför inte damma av verksamheten lite? Sagt och gjort. Nytt tema och lite omgjort upplägg. Min yoga och min sömnad har egna sidor – och Vega också. Jag samlar alla inlägg som läggs på förstasidan, så att de hamnar på undersidor. Vill man då läsa allt skrivet om Vega, Yoga eller vad vi pysslar med hemma klickar man bara på respektive rubrik. Kan…
-
Höst och vardag igen
Plötsligt drar allt igång igen. Skola, fiollektioner, läxor, älgjakt, jobb, jobb, jobb… I höst har vi haft dagliga regn (i princip) och nu i helgen blåste vi formligen bort. Jisses. Fast det har inte varit särskilt kallt och jag har faktiskt fortsatt att bada. Får se hur länge det håller. Jag har börjat hålla en fast yogaklass en kväll i veckan och njuter kopiöst över detta. Att folk kommer till min klass, vecka efter vecka, är helt enormt. För ett halvår sedan ungefär hade jag beslutat mig för att inte fördjupa mig vidare inom yogan, utan nöja mig. Men det var nog mest min depression som talade och när jag…
-
Trädgård, katt och kärlek
När jag kommer ut i trädgården har jag svårt att gå därifrån. Sätter jag spaden, eller händerna, i jorden, då är det kört. Timmarna går och glömmer både tid och rum. Mat? Vad är det? Har jag en familj? Nu har vi haft både några varma dagar och en del med regn, så det växer så att det knakar lite här och där. Klematisen som jag planterade förra sommaren, som ska klättra i det gamla fläderträdet nere i hörnet, har dragit iväg och kan bli spännande att följa i sommar. I år har jag äntligen fått planterat min sista pallkrage, där jag “sparar” perenner som på sikt ska rama in…
-
Lite här och nu
Så här års är det som vanligt galet mycket. Så fort det är fint väder ska man jobba i trädgården och har jag väl satt igång kan jag inte sluta. Så tur är det väl att vädret ibland inte tillåter eller att jag jobbar helg. Förra veckan var jag också på del två av min yoga-instruktörsutbildning i Alingsås. Tre dagar fulla av utmanande yogapass, teori, assistering, skratt och tårar. Sen tar det lite tid innan man landar igen, det kan jag lugnt säga. Men härom dagen gjorde jag årets första “Pinsamma-mamma-gör-yoga-på-altanen-på-framsidan”-pass och det var helt underbart! Den här helgen jobbar jag och igår fick jag finbesök. Waldemar har totalt snöat…
-
Vega knyter an
“Äntligen! Ska du sitta här nu? Najs! Hej! Du luktar så gott! Gillar dig verkligen!” “Mmmm… Klia lite mer åt höger! Ah! Där ja… perfekt!” “Vi blir ett rätt bra team, du och jag. Jag är ju som gjord för ditt knä och så är jag ju så söt också, eller hur?” “Somnar nästan nu…”
-
Första natten med gänget
Jag låter inte klockan snooza lika många gånger som jag brukar. Jag måste bara upp och titta in i gillestugan. Vega har tillbringat sin första natt där, i sällskap med Waldemar, som har sovit på soffan. Hur har natten varit? Jag smyger mig fram och gläntar på dörren. Snabbt panorerar jag igenom rummet och ser till min glädje att katten ligger vid Waldemars sida i soffan. Hon får syn på mig och springer mig till mötes. Vi gosar några sekunder, sedan smiter hon ut ur gillestugan för att möta dagen. Jag kan nästan inte fatta hur bra det har gått. Vilken katt vi har skaffat oss! Det började visserligen lite…
-
Familjen växer
“Mamma, jag vill ha en hamster!” “Mamma, kan inte vi skaffa marsvin?” “Assar är den bästa hunden i världen. Kan inte vi ha en sån?” Pojkarna har i flera år pratat om husdjur. Mest hamster, men även annat. Nu har vi tack och lov kunnat ha kusinernas dvärghamstrar Charlie och Happy på besök och Assar kommer ju och bor hos oss när längtan efter djur blir för stor. Men även Henrik och jag har funderat ibland. Hund går inte, vi jobbar för mycket. Henrik har sagt blankt nej till gnagare och är dessutom allergisk mot kanin. Men katt då? Vi har ju haft katt. Men det var innekatter och det vill…
-
Fint besök i huset
Assar rusar in, nosar distraherat och stressat på pojkarna och småylar sig runt i huset. Det är med blandade känslor han kliver över tröskeln. En del av honom älskar att vara hos oss, medan en annan del blir lite stressad över alla människor som han måste hålla koll på, dessutom på två våningar. Är man vallhund, så är man. Han märker direkt att en person saknas (Henrik hade frigång) och det oroar. Gustav-med-det-stora-hjärtat börjar blinka med fuktiga ögon och tycker att det är oerhört jobbigt när bästa hunden är så olycklig. Vi kör ett snabbmöte, grabbarna och jag: “Ska vi äta tacos först eller ta Assar på en promenad först och…
-
Gustav
Vår kille är åtta år nu och en otrolig tänkare. Han är rolig nästan så fort han öppnar munnen och har blivit skapare till otroligt många bevingade ord och ordspråk hemma hos oss. Risken är stor att man glömmer, så jag har passat på att samla ihop några av Gustavs bästa citat. Och jag lovar, det kommer mer!
-
Upp och ner
Så här ser det ut allt som oftast hemma. Gustav delar in tiden i “Innan jag kunde stå på huvud” och efter. Och självklart måste man stå lite på huvud också på nyårsafton. Hur skulle det annars gå? Ofta står han också på huvud utan stöd. Han har en imponerande bålstyrka, den grabben!
