Dörren är öppen

Vi har vårt hus! Vårt underbara hus. Ett hus som på något konstigt sätt redan känns som hemma.

Efter bankbesök på förmiddagen den 1 mars var det faktiskt lite magiskt att sätta nyckeln i låset. Henrik bar mig sedan över tröskeln! Trots att vi ännu inte gift oss… Men vad gör det?

Barnen hämtades tidigare än vanligt. Waldemar har hoppat jämfota sedan han förstod att det där med hus verkligen var inom räckhåll. Det var två riktigt glada killar tog huset i besittning omedelbart!

Sedan blev vi magsjuka. Man ville verkligen inte tro att det var sant.

Men nu är vi på gång igen. Idag, lördag, har vi satt igång på allvar. Tapeter har rasat, kaffe har druckits och huset visats för min syster med familj. Vi har fått kört lite lass, böcker börjar komma på plats och pojkarna har leksaker överallt. I mitt blivande syrum står redan mina symaskiner och oändliga mängder med tyg. Keramiktomten har fått flytta in i gillestugan och en hel del glas och annan keramik har flyttat in i skåp och fönster. På golvet i vardagsrummet ligger fem tapetkataloger och på fönsterbrädan står en hibiskus och väntar på att få bli stor och vacker.

Jag har varit runt lite i trädgården. Det är inte mycket i den som jag kan identifiera i dagsläget, men med lite böcker till hjälpt och en mor och syster med mer erfarenhet än jag lär vi nog kunna kartlägga vad som växer där. Men det som gläder mig allra mest precis just nu är alla små lökväxter som börjar spira. Runt flaggstången och utmed södersidan kommer det att blomma på sikt. Härligt!