Nytt jobb!

Jag har hållit på med det här så länge nu och inte velat skriva något förrän allt var klart.

Det började med att en tjej, som jag träffade i samband med Yin-workshopen i höstas, frågade om jag kunde tänka mig att hoppa in som vikarie hos YogaByLink, där hon nu leder pass. “Jodå” tänkte jag och ett par veckor sedan träffade jag Kristjana, som är en av de två tjejer som har drivit YogaByLink i precis fem år nu. Hon var väldigt positiv, men ville att jag skulle göra en liten “audition” för att hon skulle kunna kvalitetssäkra verksamheten.

Jag var förberedd på det, men blev ändå livrädd. En del av mig hade nog hoppats på att slippa, men nu var det bara att köra. Vi bokade in ett söndagspass ett par dagar senare. Passet var ett sk YangYin-pass, där 45 minuter är Global Yoga och 45 minuter är Yin Yoga. Kristjana skulle leda den första halvan och jag skulle sedan ta över.

Så kom dagen. Jag var galet peppad och även om jag också var oerhört nervös var det så skönt att sätta sig i bilen och köra till Landvetter, där passet skulle äga rum. När jag sedan kommer dit är den en annan tjej som låser upp och det visar sig att Kristjana är sjuk! Japp. Och nu då? Men vi snackade ihop oss och sen körde jag mina 45 minuter (och drog över lite). Jag riggade också upp min telefon och filmade passet för att kunna skicka det efteråt. När passet var klart kastade jag mig över filmen och upptäckte två saker:

1. Det var inte jättesmart att ställa kameran ovanpå det lilla bordet där jag ställt den. Under stod nämligen en högtalare. Det gjorde att bilden ibland blev skakig.
2. Och att ljudet stundtals sög. Alltså min röst. Musiken hördes väldigt bra…

Väl hemma klurade jag på hur jag skulle kunna redigera filmen. Jag ville modda ljudet och klippa lite. Men det var inte så lätt som jag hade tänkt. En fil på över 4 GB var lite väl tung för min dator! Mina filmredigeringsprogram stängde ner gång på gång och jag blev allt mer frustrerad. Till slut fick jag till att grovklippa lite på telefonen och komprimera filmen så att den blev hanterbar. Fast fixa ljudet var bara att glömma. Så jag lade på lite textremsor istället!

Det tog ett par dagar, sen skickade jag filmen. Och som gick jag som en äggsjuk höna och bara väntade. Och väntade. Till slut hade jag fått för mig att jag måste sagt eller gjort något som inte uppskattades, men ville ändå ha besked, så  jag skickade ännu ett sms. Och då fick jag svar! Kristjana hade varit i Frankrike och sms:et hon skickat efter att ha sett filmen hade jag aldrig fått.

Men hon gillade vad hon såg! Så nu har jag skrivit på avtal!