Ner som en pannkaka och upp som en sol – typ

Jag har haft känningar i min högerhöft när jag har sprungit. Inte ont direkt, men jag har varit stel. Ibland har det släppt under passet och ibland inte. Jag har försökt vara noga med stretch efter passen och jag tror att det har hjälpt lite, men problem har inte försvunnit.

Nattetid har jag också blivit påmind om den där höften, eftersom den började stråla. Ytterst obehagligt och jag beslöt mig för att ta hjälp nånstans ifrån. Naturligtvis surfade jag på symptomen och hittade något som kallades ”falsk ischias”, som behövde behandlas av en kiropraktor. Sagt och gjort, jag ringde och bokade tid hos en kiropraktor som skulle vara bra, enligt en kollega som gått där mycket.

Väl där tittade han på mig och konstaterade att jag var sned i kroppen och överbelastad på höger sida. Jag fick löpstopp, men promenader var okej. Ingen styrketräning eller yoga heller, för nu skulle vi få det hela att släppa först innan jag skulle börja bygga upp min korsett, främst genom olika plankor.

Jag blev skitdeppig, faktisk. Och lite småsur, för jag hade hoppats på en enkel lösning. Besöket kostade 560 kronor och återbesöken, som vi bokade in två stycken, kostade 460 kronor styck. Surt för plånboken. Så jag tänkte så här: Vad kan kiropraktorn göra som inte min gamla underbara sjukgymnast inte kan göra? Ingenting, kom jag fram till och ringde hennes mottagning och fick en tid kort därpå. Då hade jag hunnit med ett besök till hos kiropraktorn och fick höra att jag inte fick gå i backar eller trappor heller (vilket jag hade gjort, så klart). Deppen blev värre.

Men tack och lov för Tove! Min sjukgymnast eller fysioterapeut, som det heter nu. Hon gick igenom hela mig, i princip muskel för muskel och konstaterade att jag var svag i exempelvis rumpan, mycket vanligt hos löpare. Jag måste STYRKETRÄNA och löpning är bara BRA, dock i kortare distanser, för kroppen är inte mogen för längre pass just nu. Så solen gick upp på min himmel igen och nu styrketränar jag på hemmaplan och ser framåt. Idag ska jag ut i köld och storm och lunka en kortare runda och sen anse mig vara tillbaka i löpartagen igen. Tio dagar drygt utan löpning får mig att må dåligt!

Trappor får jag också gå i. Så det gör jag! 🙂

Nu dömer jag inte ut kiropraktik som sådan, men det är inte grejen för mig. Jag gillar att gå på sjukgymastik, att självträna för att bli starkare och må bättre och jag gör mina övningar med glädje. Jag ligger nu på golvet och gör exempelvis ”musslan” och känner att jag blir starkare och att det på sikt kommer att göra mig till en bättre löpare. Om ni testar övningen, lägg er på sidan och som filmen visar, men det viktiga är att det övre knäet sticker ut framför det undre knäet, dvs att ni lutar er lite framåt. Känns det för lätt, då gör man fel.

Hur GöteborgsVarvet kommer att gå (om alls), det blundar jag för just nu. En sak i sänder.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *