Långsamt framåt

Jag kämpar vidare. Tre gånger i veckan är jag ute och springer och även om det går långsamt (och det ska det göra), så går det framåt. I måndags kämpade jag mig igenom min första mil i år och jag räknar med att det är den första av många härliga milpass. Glädjen var enorm och jag såg till att titta på distansen mer än tiden. Med flit höll jag en extremt långsam hastighet för att orka hela vägen och det höll.

Jag har också börjat med lite backpass, men även där väldigt försiktigt. Jag är ju inte purung längre och det sista jag vill är att skada mig. Så jag kör en gång i veckan och än så länge bara i sakta mak upp för backarna till Björndammen hemma. Det innebär en klättring på 107 meter på mer eller mindre en gång och tidigt i passet, långt innan jag kommit in i andra andningen. Jag har bara kört passet två gånger ännu, och första gången fick jag pausa och gå två gånger. Nu i veckan manade jag på mig själv ”Jag kan, jag orkar” och tog mig upp, utan att behöva stanna – även om en daggmask hade kunnat åla sig förbi mig med ett småleende.

Så småningom tänker jag utöka och det kan jag göra på två sätt. Antingen springer jag ner och kör värsta backarna igen en eller ett par gånger, eller så fortsätter jag efter 3 km upp mot Prästtjärn och får då en hel km backe till! Hurra! Men jag är inte där riktigt ännu. Men snart.

Den här helgen jobbar jag och då blir det väldigt lite tid över. Igår, fredags, var jag och badade i flera timmar med mina pojkar och orken tog tvärslut. Ingen löptur på kvällen och jag kände mig rätt besviken, för jag hade verkligen velat ta mig ut. Då kläckte Henrik idén att han tyckte att jag skulle springa till jobbet. Hm… Det var ju en tanke, men att springa med ryggsäck – aldrig i livet. Så jag bestämde mig för att göra tvärtom. Så idag laddar jag för att springa hem. Har planerat en tur som ganska precis borde bli en mil. Ska bli väldigt spännande att se hur det blir. Är jag helt slut efter jobbet åker jag spårvagn ett par hållplatser och får ändå en sju kilometers runda hem. Jag hoppas på en bra tur, så att det inspirerar till fler!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *