Lägga nät

I nästan två veckor har vi varit uppe i Norrbotten hos farmor och farfar. Under andra veckan hade vi riktigt trevligt väder och perfekt sådant för att gå ut och lägga nät. Alla grabbarna packade ihop sig i båten (Farfar, farbror Anders, Henrik och så våra pojkar) för att först gå ut och lägga näten och sedan, några timmar senare, plocka upp dem igen. Alla var nöjda – särskilt de två yngsta. Näten var fulla med abborre och det både halstrades och röktes fisk dagen därpå.

Loppisfynd

Jag handlar rätt mycket på olika loppisar sedan ett par år tillbaka. Det är varierat vad man hittar, ibland letar man utan att hitta något alls, andra gånger har man problem att bära allt!

Den här gula brickan är en favorit som gör mig glad varje gång jag plockar fram den. Den påminner mig om när jag själv var barn och den här typen av bricka fanns hos vänner och bekanta. Jag kan minnas en röd, men var den fanns vet jag inte.

Bästa vänner?

De är ganska vana vid hundar, våra pojkar. Både hos mormor&morfar och hos farmor&farfar finns det hundar. De norrländska hundarna gillar pojkarna, men Filippa är en något äldre dam och tycker att killarna är kul, men att de gärna får hålla sig lite på avstånd. Cita (eller stavas hon Sita?) är ovan och försiktig, om än nyfiken. Det gör att pojkarna lär sig att ta det lugnt, att man inte beter sig hur som helst kring hundar, även om man tycker att man känner dem väl.

Fint besök

Vi har haft fint besök i ett par dagar. Henriks pappa och bror har varit hos oss sedan i torsdags och rest hem idag.

Det är så himla roligt när vi får besök norrifrån! Inte bara för att vi skäms bort med älgkött i mängder, bär från gården, kakor och bröd bakat av farmor. Det är härligt, men roligast är ändå att få träffa familjen. (Tur förresten att vi fick hem vår frysbox dagen innan gästerna kom!)

Två stora minus har vi haft den här tiden. Vädret: Regn på tvären och stormvindar. Vi som hade velat ta en sväng in till stan och besöka Jul på Liseberg. Så blev det inte. Däremot åkte Henrik med bror och far till Allum för julhandel. Nöjda och glada kom de hem, med hur många påsar som helst.

Sedan har vi varit sjuka nästan allihop. Gästerna hade precis tillfrisknat innan de reste till oss och vi hade precis blivit sjuka. Det började med Gustav, som fick hög feber tidigare i veckan och sedan rann snoret till. Henrik stod näst i tur och därefter jag. Vi har med andra ord snörvlat, hurvat, hostat och Henrik har haft ganska hög feber. Med tanke på det var det nästan bra att vädret var som det var.

Farfar sade så klokt: Vi kommer inte för att göra stan. Vi kommer för att träffa er.

Tack för de orden, kära farfar! Waldemar har klagat: Jag tycker att de skulle stanna tills på torsdag.

Hoppas att ni kommer snart igen!!!

“Här plockar du inga svenska liljor”

Så sjöng han, vår husgud, Stefan Andersson. Sången handlar om striden om Nya Älvsborgs Fästning och den nynnade jag när jag åkte ut till fästningen med pojkarna, min syster och hennes barn en dag i slutet av sommaren.

En härlig dag var det. Även om mitt hjärta hoppade med jämna mellanrum, när mina söner rusade runt på fästningens murar och gjorde mig stressad. Samtidigt njöt jag. Det är vackert där ute och man känner historiens vingslag. Plus att mina föräldrar gifte sig i kyrkan där!

Ta en titt på bilderna!