Höstpojkar

Härom helgen behövde jag köpa jord till en kruka på framsidestrappan. Gustav hade suttit och spelat på iPaden lite väl länge och jag tyckte därför att det var läge för honom, och hans storebror, att följa med till handelsträdgården. Jag försökte muta dem lite med att säga att de kunde få välja varsin växt att ha i sitt rum, men lillebror tyckte att det var det löjligaste han hört. Han protesterade allt vad han kunde och det var ytterst motvilligt som vi fick med oss honom.

Fast väl på plats började Gustav tina upp. Han valde sig en krukväxt (ganska oengagerat) och det var väl först när vi började titta på kaktusar som han kom igång. Pojkarnas rum är för mörkt för kaktusar, men jag föreslog att de skulle få välja några stycken och sen kunde vi plantera dem ihop och göra som en liten öken i en kruka, som vi kunde ha i vardagsrummet. Då jäklar! Båda killarna höll på länge att välja och vraka och Gustav blev oerhört förälskad i sin aloe-suckulent som han valde. Sen köpte vi stenar i lösvikt och väl hemma satte vi igång.

gusja_sten

Här håller båda killarna på att strö över de minsta stenarna över jorden med sked, eftersom två av kaktusarna var ganska taggiga. Sen lade de på två andra sorters stenar också, så att det blev lite större variation i “öknen”. desert

Det lilla ökenlandskapet pryder faktiskt fönsterbrädan och påminner mig om att jag misskött övriga växter alldeles för länge. Kanske är det dags att helt enkelt slänga ut en del och börja om? Aloe-växten i mitten är för övrigt Gustavs och han älskar den!

Skolan har kickat igång på allvar också. I veckan som gick hann jag på en och samma timme med utvecklingssamtal för båda mina pojkar och jag kunde glädja mig åt att höra enbart positiva ord från både dem och deras fröknar. De har världens bästa fröknar, förresten! I synnerhet storebror, vars fröken lägger oerhört mycket energi och arbete på att skapa en harmonisk klass, där man kommunicerar med varandra, vågar säga vad man tycker och inte ska känna sig utanför. Har man en sten i magen när man går till skolan spelar det ingen roll hur bra undervisning man får, man har svårt att ta den till sig då. Den sociala miljön är A och O och jag är grymt imponerad av henne! Dessutom lyssnar de på klassisk musik och ska på Konserthuset på torsdag! Waldemar är överlycklig!

studying

Det är också fantastiskt rolig att höra hur de arbetar i skolan “nu för tiden”. Det har hänt mycket sedan min egen skoltid och jag hoppas att det fortsätter på samma vis! Här sitter Waldemar och svarar på frågor om texten han läst. Han jobbar hårt på att inte blanda stora och små bokstäver och med att sätta punkt på rätt ställe. Ibland lutar han sig tillbaka och säger saker som “Mamma, kolla vilket snyggt “b” jag gjorde där!”

Våra killar!

Ännu ett projekt

De som känner mig vet att om det finns något att prova på, då gör jag det. Inte bungyjump och sånt, men projekt av mer pysslig karaktär kan jag inte hålla fingrarna ifrån.

Som en gammal van stickare och dotter till en fd batikfärgande mor var det ju bara en tidsfråga tills jag gav mig på projektet: “Färga garn”. Och nu har jag klampat rakt ner i färgträsket och det lär dröja innan jag tar mig upp igen.

Lerumsloppet

Jag gjorde det! Jag sprang Lerumsloppet!

Det satt långt inne. Jag hade sprungit som längst i ett sträck 6,5 km och som jobbigast, ca 5,2 i kuperad terräng. Att gå från det till en mil, det ÄR rätt långt.

Dagen innan fick jag också höra att vännen fått förhinder. Suck. Tänkte nog i tio sekunder att jag skulle strunta i loppet. Det var ju ingen idé. Jag visste ju att jag inte skulle orka. Dessutom skulle jag säkert bli sist.

Träningsvärk

Sedan januari har jag sprungit. Inte tillräckligt ofta, men ändå. För det mesta med små gåpauser här och där, för att orka lite längre och inte slita för mycket på kroppen. Är ju inte någon ungdom längre, direkt.

På lördag, den 28 april, ska jag springa en mil ihop med min chef. I höstas sprang vi iForm-loppet ihop och hade jättekul. Nu är det dags igen. Känns lite nervöst, för jag är INTE i form för att springa en mil!

Glad påsk!

Glad påsk!

Kan man önska glad påsk med en bild, som egentligen inte innehåller något “påskigt”?
Jag tyckte det och testade att göra ett collage med tema gult. Gult är ju påskens färg, så det fick bli ett påskkort.
Med två små bilder av blommor finns ändå en känsla av vår och hopp, tycker jag.

Så glad påsk, alla vänner!

Har förresten lagt upp några bilder i fotoalbumet!

Ny syblogg

Jag har ju sytt i flera år, främst då barnkläder. Mer och mer har jag gått över till att sy vuxenkläder och då insett att det är en helt annan utmaning. För att ha en chans att sy de kläder jag faktiskt vill sy går jag en kurs i Mönsterkonstruktion på Tillskärarakademin i Göteborg.

Det innebär att jag nu syr på ett annat sätt och har skapat ett nytt “märke”: ExDesign. I och med det tyckte jag att det var dags för en ny syblogg, med ett annat upplägg. Välkommen!

Just nu – en liten betraktelse

Det är den tredje januari. Vi har överlev jul och nyår och vardagen är på ingång. I slutet på veckan ser jag fram emot att plocka ner det lilla julpynt jag haft uppe i år. Sedan skall vi fyra Waldemars fyraårsdag. Då har jag lovat mig själv att julpyntet skall vara borta. Var sak har sin tid. Julsakerna skall packas ner i en flyttlåda, för att senare med andakt flyttas över till vårt hus under våren.

Det är kallt ute. När jag klev upp var det nästan nio grader kallt. Det har varit plusgrader i helgen, men sedan frusit på. Det innebär is överallt och man får se sig för när man går. Bilens rutor behövde skrapas imorse och jag hade lämnat vantarna inne. Min nya öronlappsmössa däremot, den har jag på mig så fort jag går ut. Det är med ren kärlek jag sätter den på huvudet. Att man kan bli så kär i en byfånemössa!

Inne är det mjukiskläder som gäller. Velourbyxor och goa mjuka tröjor. På jobbet har jag en scarf om halsen – ständigt frusen som jag är. Strumpbyxor med extra strumpor som går över knäna. Linne under tröjan. Allt för att inte bli kall.

När jag sätter mig vid tvn på kvällen plockar jag fram stickningen. Tunt garn i olika sorters ull, främst baby-alpacka. Det skall också bli en scarf. Har just nystat upp en färdig sådan, som fick helt fel form. Nu ser det bättre ut.

Vid symaskinen däremot är det andra tongångar. Impulsivt satte jag på nyårsdagen saxen i ett krinklat bomullstyg, vitt med blommor i olika gröna toner. Som en Piggelin-glass. En sommarkjol.

För det är ju dit vi skall. Nu är det vinter och kallt utanför fönstret, mörkt när man kliver upp, mörkt när man kommer hem. Men ljuset kommer! Och värmen. Men när våren kommer till oss kommer jag att vara upptagen med annat. Med att packa, flytta och renovera. Kanske vill jag inte göra något annat. Därför syr jag sommarkjolen nu. Den skall sedan packas ner och ligga i en vårklädesflyttlåda som en liten present. Kanske med andra nya vår- och sommarkläder?