-
Sju månader
Jag hade närapå gett upp. Kanske trodde att det hade börjat funka, att jag hittat rätt, men att det där svindlande, det där att det plötsligt bara funkade, inte skulle gälla mig. Lågpulsträning. I sju månader har jag kämpat. De första månaderna var det mer promenader som gällde. Upp i skogen, i ett lågintensivt pulsspann över stock och sten, backe upp och backe ner. Då kunde kroppen tänka sig att befinna sig i ungefär rätt spann. Ibland, när pulsen gick ner och en härligt platt skogsstig låg framför fötterna, kunde jag till och med springa lite. Superlångsamt. Som en snigel, på riktigt. Elva, tolv minuter per km. Efter ett par…
-
Sängöverkast
I höstas fick Gustav en ny säng, en “vanlig” efter att han haft loftsäng. Plötsligt blev det viktigt att kunna bädda och när jag föreslog att jag skulle sy ett coolt överkast fick jag nobben direkt. Det gröna överkastet från Ikea fick duga, tyckte sonen. Sen visade det sig att det där överkastet var lite i sladdrigaste laget och inte så lättbäddat som Gustav önskade. Så en dag kom han buttert och meddelade att jag visst fick sy ett överkast, men att det skulle vara i jeanstyg, annars fick det vara. Sagt och gjort. Jag vet inte hur många par gamla jeans som har inkluderats i täcket, plus en del…
-
Korsstygnsbroderi
För ett par år sedan köpte jag ett broderi på loppis, som jag påbörjade och sedan lade åt sidan. I höstas plockade jag upp det igen och bloggade om det här. Jag jobbade på det där broderiet lite av och till hela hösten och till slut var det klart – strax efter första advent. Då skulle ju projektet monteras och göras klart att hänga på dörren. Jag började med att pressa remsan och sedan hitta mitten, så att jag kunde klippa en flik. För att sedan vara säker på att inga trådar skulle börja nysta upp sig pressade jag mellanlägg över hela baksidan. Sen klippte jag en baksida bestående av…
-
Snö och nytt år
Gott nytt år, alla där ute! Vi har lämnat 2020 bakom oss och sällan har vi väl sett fram emot ett nytt år så mycket som just nu? Igår plockade jag bort julen med allt vad det innebär. Jag vill ha den borta när vi firar Waldemar den 8e. Jag älskar att sätta upp ljusstakar och stjärnor till advent, följt av julgranar, tomtar, vepor mm närmare jul. Det blir så oerhört mysigt, luktar gott och blir vackra färger. Men sen, strax före den 8 januari, är det lika ljuvligt att plocka bort allt igen. Det känns plötsligt lite ljusare, som om våren finns där om hörnet. Och vad gör det…
-
Tröstlöst?
Precis just nu är det så det känns, helt tröstlöst. Hela den här spring-grejen, att ens tänka tanken att springa så där länge. Eller att kunna springa alls, på låg puls! Så här är det. Jag har varit sjuk av och till i två veckor. I förra veckan var jag mer eller mindre sängliggande och när jag äntligen kom ut och sprang gick pulsen upp oavbrutet och jag lade ner till slut. Det var inte så att pulsen gick upp galet mycket, det var bara så att mitt lunkande fick avbrytas igen, precis som i början. Och då sätter det sig i huvudet. Innan jag blev sjuk kändes det rätt…
-
Planera framåt
Jag är med i en Facebookgrupp för oss som deltar i programmet “10 månader mot 10 mil” och otroligt många av dem har redan anmält sig till UltraVasan 90 km 2021. Även om jag lockas av tanken är jag inte alls redo att anmäla mig. Vad som helst kan hända och just nu känns det lite osäkert om det alls blir något. Därför går jag ibland och funderar på om jag skulle kunna springa 45 km någonstans, bara för att testa. Men det har inte varit helt lätt att komma på någonstans att springa, något som är görbart. Men så kom jag på våra vandringsleder! Vi har ju flera stycken…
-
Det blir allt mörkare
Vi har drabbats av ytterligare restriktioner när det gäller Covid-19. Vi hade nog lite till mans halvt om halvt glömt hela grejen och börjat leva som vanligt, mer eller mindre. Så det är inte så konstigt att det blommar upp igen, men kan kännas tungt att behöva damma av allt det där igen. Så här i början av november kan många tycka att livet är tungt nog som det är. Mörkret blir gärna extra påtagligt just nu, innan vi får gå loss och tända alla fina adventsljus. Jag jobbar vidare med mitt löpprogram och tycker att det är lite häftigt att det är “bara” nio månader kvar. Jag har brutit…
-
Runstreak
Att göra en “runstreak” betyder att man springer varje dag. För ett antal år sedan försökte jag mig på att göra åtminstone tio dagar på raken, men det blev åtta. När jag därför, i samband med grundträningskursen i början av sommaren, skulle ge mig på en “walkrunstreak” varje dag i 21 dagar, så var jag tveksam. Jag, som jobbar helger, det kommer ju inte att gå! Så döm om min förvåning när jag springer, inte bara 21 dagar, utan hela 40! Det går nämligen att göra en runstreak och jobba helg. Man går upp en timme tidigare, helt enkelt. Minst 20 minuter har varit målet, ihop med helst också 1,6…
-
Om att veta sitt varför
Under alla mina år som löpare har det handlat om prestation. Om tider och jämförelser. Om att bli bättre – vilket har varit detsamma som snabbare. Och det har jag ju inte blivit. Det var ju faktiskt också därför som jag för ett antal år sedan läste på om lågpulsträning. Att springa långsamt skulle göra mig snabbare! Tjo, så klart att jag hoppade på det tåget – som jag sedan föll av, inte bara en gång, utan tre eller fyra. Jag tror att mina snart tre år med yogan som bästa vän och med utmaningar och utveckling på helt andra plan har förberett mig för det här. Utan detta hade…
-
10 månader till 10 mil
Jag ska bli ultralöpare. Vad det innebär? Jo, att jag ska springa distanser längre än maraton (42 195 meter). Om jag har blivit galen? Ja, det har jag nog. Men samtidigt ändå inte. Det är nämligen så här: Jag tror stenhårt på att man klarar mer än vad man tror. Jag har i hur många år som helst lockats av tanken på att springa låååångt. Sedan jag började med lågpulslöpning har min inställning till löpning förändrats, från hatkärlek till mer äkta kärlek. Och lågpuls är en grym grund att ha när det gäller att springa länge. Min kropp fixar inte “traditionell” löpträning, med intervaller och liknande. Jag vill komma ifrån…